Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör om den avgörande skillnaden mellan obehörig befattning med hemlig uppgift och spioneri. Visa alla (2)
Visa alla (2)

Detta innebär ”obehörig befattning med hemlig uppgift”

Uppdaterad
Publicerad

Vad är skillnaden på spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift och vad krävs för att brottet ska anses vara grovt? Runar Viksten, tidigare ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen, reder ut begreppen kring den myndighetschef som häktats.

Den svenska myndighetschefen var till en början misstänkt för spioneri, men misstänks nu för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, och brotten ska ha begåtts mellan 2011 och 2015.

– Det direkta syftet är då inte att gå främmande makt till handa, för då klassas det som spioneri, det är i avsikten det måste brista, säger Runar Viksten till SVT Nyheter.

Hur personen kommit över uppgifterna spelar också stor roll när åklagaren gör sin bedömning, det skulle till exempel kunna röra sig om uppgifter som anförtrotts personen i jobbet.

Vad kan det bero på att brottsrubriceringen ändrades?

– Jag skulle tro att det var för att åklagaren bedömt att man inte kunde styrka att det direkta syftet var att detta skulle komma främmande makt till handa, säger Viksten.

Se mer i klippet ovan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer