Debatten om personrån har varit glödhet och polariserad. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) saknade den också bra faktaunderlag.

Därför har myndigheten sjösatt en ny kartläggning med större fokus på gärningspersonerna. Målet är att svara på många av de frågor som aldrig tidigare undersökts.

Högsta antalet anmälda personrån på tio år

Bland annat ska kartläggningen försöka reda ut om gärningspersoner och offer har svensk eller utländsk bakgrund. Med detta menas utlandsfödd (utanför Norden), med två föräldrar födda utomlands eller med åtminstone en förälder född i Sverige.

– Vi kommer att titta på det men sen vet vi ju inte vilka svar vi får. Men där det finns en identifierad gärningsperson kommer vi absolut att titta på bakgrund, säger Maria von Bredow, utredare på Brå.

Enligt den statistik som SVT Nyheter har tagit del av är siffran för antalet anmälda personrån den högsta på tio år. 2019 polisanmäldes 7741 personrån.

”Inte fullt ut återspeglar verkligheten”

Hon påpekar dock att att det är viktigt att komma ihåg att många forskningsstudier visar på att anmälningsbenägenheten samt risken att bli misstänkt för brott inte är jämnt fördelad i samhället och att den påverkas av en rad faktorer.

– Det är därmed mycket troligt att vår redovisning av andel med svensk/utländsk bakgrund bland brottsutsatta och misstänkta inte fullt ut återspeglar verkligheten, säger Maria von Bredow.

Så ska Brå gå till väga

Den nya rapporten kommer bland annat att bygga på:

• En sammanställning av data från anmälnings- och misstankeregistret samt specialuttag från Brås egna enkätstudier om självrapporterad utsatthet

• Genomgång av närmare 800 förundersökningar

• Statistiska analyser av samtliga anmälda ungdomsrån under åren 2015–2019

• Intervjuer med ungdomar som rånat eller blivit rånade

– Vi vill försöka ringa in lite av det som efterfrågas. Hittills kan vi se att en stor del, både av de som begår och som utsätts, kommer från socioekonomiskt utsatta områden, säger Maria von Bredow.