Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Debatt i Agenda om förnedrande ungdomsrån: ”Handlar inte om rasism”

Debatt i Agenda om förnedrande ungdomsrån: ”Söker personer utan våldskapital”

Uppdaterad
Publicerad

Efter flera uppmärksammade grova och förnedrande rån mot unga har debatten flammat upp kring ungdomsbrott. Flera politiska partier har lanserat åtgärder under veckan. I kvällens Agenda diskuterade tre experter vad som ligger bakom ökningen av ungdomsrån och vad som kan göras för att stoppa dem.

– Att se hur man urinerar på offer när man tagit deras värdesaker och filmar det, det känns som en spark i magen. Det är barn och unga som kommer att vara traumatiserade en lång tid, säger Mustafa Panshiri, som tidigare arbetade som polis och som nu föreläser på skolor om integration.

Han tycker att det finns en tydlig etnisk aspekt i den senaste tidens rån.

– De letar aktivt efter svenskar att ge sig på. Det behöver inte vara rasism som är huvudorsaken, utan de letar efter personer som inte har ett våldskapital och som inte kommer att göra motstånd, säger han.

Andra riskfaktorer starkare

Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, säger att forskningen inte ger något stöd för den etniska faktorn.

– De allra flesta med utländsk bakgrund begår inte grova våldsbrott. De som begår brott har andra riskfaktorer gemensamt och det handlar om psykiatriska problem och allvarligt uppväxtproblem, säger han. 

En annan aspekt i de senaste tidens rån är att rånarna förödmjukat och filmat sina offer. Förnedring har alltid varit ett inslag i brottslighet men det har öppnats på ett annat sätt med sociala medier, säger Jacob Fraiman som jobbar med unga kriminella inom Unga Kris i Södertälje.

– Man ska filma allt, det kanske blir en signal till andra kriminella att vi är farliga och kapabla till det här.

Fler ungdomsrån på 90-talet

Ungdomsrånen låg även på en väldigt hög nivå i slutet av 1990-talet, visar en studie som Agenda tagit del av. Enligt en specialrapport över situationen i Malmö och Stockholm från 2000 var de i själva verket fler än i dag.

– Vi hade en stor topp i slutet på 90-talet när mobiltelefonerna kom och var något väldigt åtråvärt. Sedan fick vi en tydlig nedgång i anmälda brott fram till ungefär 2014 och 2015, säger Felipe Estrada.

Undersökningar som gjorts med unga visar att det finns ett stort mörkertal. Många skäms för att berätta vad de varit med om. Men i dessa undersökningar kan man inte se samma ökning som i anmälningsstatistiken.

– I bästa fall är det ett tecken på att fler unga vågar anmäla de brott de utsätts för, säger han.

Se hela debatten i SVT Play

Fler ungdomsrån på 1990-talet

Visa

Enligt en färsk rapport från Brottsförebyggande rådet BRÅ har antalet anmälda brott mot unga fördubblats mellan 2016 och 2019, från 1 178 till 2 484.

Ungdomsrånen låg även på en väldigt hög nivå i slutet av 1990-talet, enligt en specialrapport över situationen i Malmö och Stockholm som BRÅ gjorde år 2000.

De var i själva verket fler än i dag.

1998 anmäldes 210 rån mot unga i Malmö jämfört med 164 2019.

I Stockholm anmäldes 682 rån 1998 jämfört med 547 2019.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ungdomsbrott

Mer i ämnet