Det är mer våld och mer förnedring. Man har ingen empati längre, säger Pia Vohl Ahlberg, ungdomsutredare i Haninge om de råare ungdomsrånen. Foto: Janerik Henriksson/TT

Ungdomsrånen blir allt råare: ”Mer våld och mer förnedring”

Uppdaterad
Publicerad

Rån och våldsbrott mot barn har mer än fördubblats de senaste åren, visar statistik från polisen. Det är ofta andra barn som är gärningsmän och poliser som SVT Nyheter har pratat med reagerar på att tillvägagångssätten har blivit värre.
– Det är mer våld och mer förnedring. Man har ingen empati längre, säger Pia Vohl Ahlberg, ungdomsutredare i Haninge.

Antalet rån där offren är under 18 år har mer än fördubblats mellan 2016 och 2019, enligt en rapport från polisen. Förra året anmäldes 2 484 sådana rån och ofta är även gärningsmännen minderåriga eller inte ens straffmyndiga, alltså under 15 år.

Svårare att utreda

Susanne Thornberg och Pia Vohl Ahlberg har jobbat i många år som ungdomsutredare i Haninge kommun, söder om Stockholm. De menar att ungdomsrånen blivit råare sen en tid tillbaka, där offren förnedras och sedan hotas till tystnad.

– Det har blivit mer svårutrett. Folk vill inte medverka, de rädda för att bli kallade för ”snitchare” om de berättar för polisen vad som hänt, säger Susanne Thornberg.

Poliserna berättar att gärningsmannen rånar i grupp, är maskerade och klädda i liknande kläder så att de blir svårare att identifiera. Båda upplever att rånarna i förhör beter sig som förhärdade brottslingar, trots att de är unga.

– De vill inte berätta någonting. Man säger ”inga kommentarer” till allting vi frågar, säger Pia Vohl Ahlberg.

– Den yngsta jag haft att göra med var 14 år. Han ville spela in förhöret själv på mobilen, för att kunna visa sina kompisar att han inte tjallat.

Enligt polisens rapport anmäldes över 6 100 pojkar och flickor under 15 år för våldsbrott mot minderåriga under 2019. Det är en ökning med 35 procent sedan 2016.

Vill skrämma till tystnad

Varför rånarna förnedrar sina offer, som i det uppmärksammade fallet med Liam, har de svårt att hitta en förklaring till, men tror att det handlar om kontroll och att förhindra att offren ska prata med polisen.

– Man vill visa att man bestämmer. Det är mycket hot efter rånet också. ”Vi vet var du bor och var din mamma jobbar, vi vet allt om dig”, säger Pia Vohl Ahlberg.

– Jag har haft att göra med tjejer som avslutade ett rån med att hälla ut en och en halvliters cola på rånoffret efteråt så hon blir dyngsur och jättekladdig. Det finns inte någon anledning att göra så.

Liknar mobbning

Man kan förstå delvis förstå mekanismen vid förnedringen genom betrakta ett rån som en mobbningssituation, säger Clara Hellner, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Karolinska institutet.

– Vid mobbning går det ut på att förnedra offret, till exempel genom att filma.

Handlar om det avhumanisering av offret?

– När man är i grupp blir man mer påverkad av gruppen än av relationen till ofrret. Det är lättare att fjärma sig från offret om man är i grupp, säger Clara Hellner.

”Kan förstå om målsägare är rädda”

Att straffen för unga rånare kan uppfattas som milda gör också att många inte vill medverka i utredningarna.

– Rånarna kan få ungdomstjänst ett antal timmar. Jag kan förstå om målsägare är rädda och inte vill gå vidare om det inte blir så mycket konsekvenser för gärningsmannen, säger Pia Vohl Ahlberg.

Barn som begår brott

Visa

Enligt polisens rapport anmäldes 9 258 brott under 2019, där minst en person under 15 år registrerats som misstänkt, en ökning med 35% sedan 2016. Antalet misstänkta under 15 år var 6 909 förra året, en ökning med 40% under samma period.

Personrånen mot minderåriga, oavsett åldern på gärningspersonen har mer än fördubblats 2016-2019, från 1 178 till 2 484.

6 105 pojkar och flickor under 15 år misstänktes för våld mot andra barn (under 18 år) 2019. 1 355 av dem är flickor, en ökning med 78% sedan 2016. Antalet misstänkta pojkar ökade med 42%, enligt polisen.

Antalet anmälda olaga hot där den misstänkta gärningsmannen är under 15 ökade från 226 till 423, när det gäller hot på internet. Hot utanför internet ökade från 997 anmälningar 2016, till 1 442 anmälning under 2019.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ungdomsbrott

Mer i ämnet