Johan Forsell (M), rättspolitisk talesperson för Moderaterna och Linda Westerlund Snecker (V), rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Foto: Claudio Bresciani / TT

Så vill partierna minska ungdomsrånen

Uppdaterad
Publicerad

På onsdagen presenterade justitieminister Morgan Johansson ett nytt förslag om utegångsförbud för unga som begår brott. SVT Nyheter har genomfört en rundringning bland samtliga riksdagspartier för att få deras syn på hur ungdomsrånen ska kunna minskas och förhindras.

Sverigedemokraterna

  • Vill öka möjligheterna till kameraövervakning.
  • Hårdare konsekvenser för gärningspersonerna genom att sänka straffmyndighetsåldern från 15 år till 12–13 år.
  • Slopa ungdomsrabatten för personer under 21 år och minska straffrabatten för personer under 18 år.
  • Vill att det ska bli lättare att döma personer under 18 år som om de vore vuxna.

– Det gäller dels en samhällelig markering av brottens allvar och en upprättelse för brottsoffren, säger Adam Marttinen, rättspolitisk talesperson.  

Moderaterna

  • Vill skärpa straffen för rån, ta bort straffrabatten för personer mellan 18 och 21 år och sänka straffmyndighetsåldern.
  • Vill också utöka möjligheterna till kameraövervakning.
  • Vill göra de möjligt för socialtjänsten att vidta kraftfullare åtgärder och ta bort möjligheten till tvångsvård av unga i hemmet.

– Här behövs det hårdare bandage, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson.

Kristdemokraterna

  • Vill skärpa straffen genom att ta bort ungdomsrabatten för personer mellan 18 och 21 år och minska den för dem mellan 15 och 18 år.

– Är man myndig ska man också kunna bära sitt straffansvar, säger Ingemar Kihlström, rättspolitisk talesperson.

Partiet vill också satsa på förebyggande insatser genom att skapa ett nationellt krissocialteam dit kommunernas socialtjänster ska kunna vända sig för att få råd och stöd med hur se ska agera mot ungdomar som begår brott.

Liberalerna

  • Vill att fler brott utreds än i dag, även om gärningspersonen inte är straffmyndig.
  • Vill öka möjligheterna för kommunerna att tvångsvårda kriminella ungdomar på hem där de låses in.
  • Vill införa jourdomstolar för unga gärningspersoner.
  • Vill göra det lättare att häkta personer som är under 18 år.

– Det talas ibland om att det är tortyr i häktet. Det är inte tortyr att på ett svenskt häkte omhänderta en 17-åring som ägnar sig åt ungdomsrån, säger Johan Pehrson, rättspolitisk talesperson.

Vänsterpartiet

  • Vill ha starkare insatser från socialtjänsten, skolan och resten av samhället.
  • Vill att resurserna tidigt riktas mot de ungdomar som polisen och socialtjänsten bedömer vara i riskzonen.

– Skulle samhället börja straffa ungdomar med olika typer av inlåsning så skapar det ett kriminellt beteende. Det stärker deras kriminella identitet, säger Linda Westerlund Snecker, rättspolitisk talesperson.

Socialdemokraterna

Inrikesminister Mikael Dambergs pressekreterare hänvisar i ett mejl till satsningar på polisen som regeringen genomfört och till skärpta straff för den som rekryterar andra till brottslighet. Skolan och socialtjänsten har också fått i uppdrag att rikta särskilda insatser mot riskgrupper och regeringen arbetar nu med förslag om förbud för kriminella ungdomar att visats på vissa platser under vissa tider och helgarrest i hemmet.

Socialdemokraterna vill också öka stödet till unga brottsoffer och göra det lättare för polis och socialtjänst att utbyta information.

Centerpartiet

Lyfter fram det så kallade 34-punktsprogramet mot gängbrottslighet, som regeringen och Centerpartiet enades om i höstas. I den ingår bland annat så kallat ”mellantvång”; socialtjänsten ska kunna gripa in tidigare än i dag och besluta om åtgärder även om föräldrarna motsätter sig.

– Ibland är familjen dysfunktionell och då behövs det tvångsåtgärder, säger Johan Hedin, rättspolitisk talesperson.

Miljöpartiet

  • Hänvisar också till regeringens 34-punktsprogram och lyfter fram ”mellantvång”, ökade möjligheter för socialtjänsten och bättre slutna institutioner.
  • Vill också ha bättre vittnesskydd och stöd till brottsoffer. Är inte intresserade av att sänka straffmyndighetsåldern.

– Vi behöver ta krafttag mot det här, men jag tror inte det är verkningsfullt att sätta 13–14-åringar i fängelse i flera år, säger Rasmus Ling, rättspolitisk talesperson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ungdomsbrott

Mer i ämnet