– Jag talar om ämnet kroppen från två olika håll. Dels som tjock person och kroppsaktivist och dels som frisk ätstörd, säger hon. Foto: privat

Chatt med kroppsaktivisten Karin ”Kajjan” Andersson

Uppdaterad
Publicerad

Hur blir man nöjd med sin kropp? Vad kan man som förälder tänka på när det kommer till att prata om kroppssyn med sina barn? Och bidrar inte kroppsaktivism till ohälsosam övervikt?

SVT Nyheters läsare har chattat med kroppsaktivisten Karin Kajjan Andersson. Läs några av frågorna och svaren här.

När Karin Andersson gick i sjuan fick hon diagnosen bulimi. Men ångesten över den egna kroppen hade börjat långt innan det. Det tog tio år innan hon friskförklarades från sin ätstörning och i dag pratar, och skriver, hon mycket om ämnena kropp och utseende.

Fattar inte grejen med kroppsaktivism, hur förklarar man det?

”Bra fråga! Det låter krångligt men är rätt lätt: kroppspositivism handlar om att alla kroppar ska få existera på samma villkor och kroppsaktivister är de som använder sig av sina kroppar för att motverka skadliga ideal.”

Jag är smal och är osäker över det. Jag är inte kurvig på något sätt och gillar det inte. Jag är bara 16 nu men vill inte att det ska vara så hela mitt liv

”Jag kan lova dig detta: det finns knappt en 16-åring i Sverige som inte har negativa tankar om sin kropp. Men din kropp är så mycket mer än en ställning som kläder ska sitta snyggt på! Och DU är så mycket mer än en kropp. Försök att tänka neutralt på din kropp utan att värdera den. Som vi tittar på djur eller växter – ingen ifrågasätter att de har olika färg, form och funktion. Du duger.”

Hur tycker du att vi föräldrar på bästa möjliga sätt kan bidra till en positiv förändring för våra barn men också för oss själva?

”Åh, det här är verkligen min hjärtefråga. Nummer ett: prata inte vikt med barnen. Vare sig er egen eller deras. Prata om hur kroppen känns, hur den mår, vad den blir glad av, vad den kan göra när det kommer till funktion. Nummer två: föregå med gott exempel. Var snälla mot era egna kroppar så att barnen ser det. Prata ALDRIG illa om era eller andras kroppar.”

Varför ska vi bidra till en normalisering utav något som är direkt hälsofarligt? Jag pratar om övervikt.

”Jag kan räkna upp en massa saker som har potential att vara hälsofarliga men som jag lovar att du inte skulle reagera på. Stress. Mobbing. Psykisk ohälsa och livsfarliga sjukdomar som ätstörningar. Det vi aktivister gör är att stå upp för alla människors rätt att existera. Om du tycker att jag är ohälsosam som tjock (trots att man inte kan se på en person om hen är hälsosam eller ej) så är det okej med mig. Men du får hålla det för dig själv, precis som jag håller mina tankar om din fysik för mig själv. Ömsesidig respekt liksom! Plus att är man orolig för någons hälsa så är mobbning inte ett särskilt bra redskap för att få personen att må bättre. Ingen har hatat sig själv hälsosam.”

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.