Linnémonumentet i Humlegården i Stockholm. Arkivbild. Foto: Maja Suslin/TT

Därför stormar det kring Carl von Linné

Uppdaterad
Publicerad

Statyer av historiska rasister har välts över ända i flera länder. Och i svallvågorna av Black lives matter har en debatt om Carl von Linné blossat upp i Sverige.

I juni startades en namninsamling som uppmanar till att ta ner statyn av Carl von Linné, och den har hittills samlat in nästan 2 000 underskrifter.

”Hans ord har blivit citerade när folk har förklarat varför de dödat, torterat, förslavat, utplånat. I skolan har vi dock endast fått läsa en tydligt vinklad historia om den sida av Carl som lärde oss om blåsippor och granar”, hävdar initiativtagaren i uppropet.

”Rasistisk ideolog”

Journalisten och författaren Henrik Arnstad utvecklar resonemanget i en debattartikel i Aftonbladet.

”Linné var en av världshistoriens centrala, mest inflytelserika och viktigaste rasistiska ideologer”, slår han fast.

Arnstad hänvisar till internationell rasismforskning och menar att Linnés uppdelning av mänskligheten i fyra olika grupper med skilda egenskaper –  där den svarta afrikanen enligt Arnstad beskrevs som frånstötande, tröga och oföretagsamma – lade grunden till idén om att den vite mannen härskar.

”Flegmatisk, slug och lat”

Gunnar Broberg är professor emeritus i idéhistoria vid Lunds universitet och har skrivit böcker om Carl von Linné. Han håller inte med om bilden av Linné som den moderna rasismens fader.

Linné höll inte den vita européen högst, enligt Gunnar Broberg.

– Det är egentligen amerikanen som han sätter överst. Med det menar han ”indianen”, som lever fritt och sunt, medicinskt rätt, som Linné hade lärt sig att uppskatta på sin resa till samerna i Lappland.

Han gav också människogrupperna olika egenskaper. Européen var till exempel sangvinisk, ombytlig och listig, medan afrikanen ansågs vara flegmatisk, slug och lat.

Pekar ut Retzius

Broberg menar att det är ett missförstånd att Linné såg just afrikanen som särskilt underlägsen.

– Linné moraliserar kring människan i olika sammanhang, också kring afrikanen. Det gäller alltså samtliga, säger Broberg.

Han menar också att Linné drevs av sin iver att klassificera och organisera allt liv på jorden Broberg pekar istället ut vetenskapsmannen Anders Retzius, som började mäta skallar för att särskilja människoraser. Retzius finns avbildad med statyer på flera platser i Sverige.

Fakta: Carl von Linné

Född 1707 och död 1778. Adlad 1757.

Berömd för sina insatser att systematisera arter. Hans mest kända verk är ”Systema naturae” från 1735 som delar in arterna i djurriket, växtriket och mineralriket. För första gången placerades människan i samma grupp som aporna – mer än hundra år före Charles Darwin. ”Systema naturae” gavs ut i ytterligare tolv upplagor, jämte en trettonde som gavs ut av den tyske naturforskaren och kemisten Johann Friedrich Gmelin.

Linnés mest avgörande insats internationellt var inom den systematiska botaniken, där han delade in växternas ståndare och pistiller i olika klasser och bestämde ordningen inom dem.

Källa: Uppsala universitet, Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.