Flyktingfrågan utmanar och tär på EU-samarbetet. Medan några länder tar emot lejonparten av de asylsökande vägrar andra acceptera tvingande regler om att ta emot fler.
Och en sammanvägning av statistik från Europaportalen och Eurostat visar att några av de länder som tar emot minst antal asylsökande också tjänar allra mest på att vara medlemmar i EU. Det handlar bland annat om Lettland, Litauen, Polen och Slovenien.
Allra lägst antal ansökningar i hela EU, endast 30 stycken, beviljades förra året av Lettland. Även sett till befolkningsstorlek hamnar Lettland i botten: 1 asylsökande på 100.000 invånare fick ja på sin ansökan. Samtidigt tillhör Lettland de länder som tjänar mest på sitt medlemskap i EU. Efter att medlemsavgiften dragits av från summan av de bidrag som landet fick 2014 så hade Lettland motsvarande 3.636 svenska kronor per invånare över. Det kan jämföras med Sverige som har en avgift som är större än bidragen, och därmed förlorar 2.539 kronor per invånare.
Baltländer okända för många asylsökande
Litauen, Polen och Slovenien finns också med både på bottenlistan bland de som tar emot asylsökande och på topplistan när det gäller att tjäna på EU-medlemskapet. Rolf Fredriksson, utrikesreporter med EU som specialområde, säger att baltstaterna inte så ofta nämns i debatten om flyktingfrågan men att de egentligen tagit emot färre antal än till exempel Ungern och Tjeckien som ofta blir omnämnda.
– Dels finns lite kunskap och historia i baltländerna av att ta emot flyktingar men det beror också på att länderna är relativt okända för många asylsökande. Sverige och Tyskland har starkare ekonomi och många har också släktingar här som redan fått asyl.
Sverige är det land som tog emot allra flest asylsökande – i förhållande till befolkningsstorlek – förra året. Totalt beviljades 34.470 asylansökningar visar en sammanställning från Eurostat. Samtidigt ligger Sverige näst högst på listan när det gäller EU-avgiften.
Att länder som Sverige och Tyskland betalar betydligt mer i EU-avgift beror på att de också är två av de rikaste länderna. Något som både gör att man får högre EU-avgift samt framstår som ett mer lockande alternativ för asylsökande.
”Tär på solidariteten”
Nyligen lämnade EU-kommissionen ett förslag som ska göra att fördelningen av asylsökande blir mer rättvis. Systemet ska avgöra när ett land, bland annat baserat på dess storlek och ekonomi, har fått ett för stort antal asylansökningar. Därefter ska en omfördelning ske till andra EU-länder. Förslaget innebär bland annat att länder som vägrar ta emot asylsökande ska kunna betala ett slags böter till ett annat land som istället får ta emot den asylsökande.
Och ojämlikheten mellan EU-länderna när det gäller flyktingmottagande och EU-avgifter är en diskussion som kommer att fortsätta menar Rolf Fredriksson, inte minst inför kommande budgetförhandlingar i EU.
– Uttalandena har hittills varit försiktiga men tydliga. I längden tär det på solidariteten att de som får minst bidrag också tar emot flest flyktingar.
Fakta
Länderna som tog emot mest och minst bidrag i förhållande till EU-avgiften per invånare (i euro)
Beräknat på medlemsavgiften för 2014. En positiv siffra betyder att landet tar emot mer pengar från EU än det betalar i avgift. En negativ siffra betyder att avgiften är större än bidraget.
Ungern: 568
Litauen: 506
Grekland: 467
Malta: 403
Lettland: 391
Slovenien: 363
Polen: 354
Estland: 348
Portugal: 303
Tjeckien: 272
Bulgarien: 246
Cypern: 236
Rumänien: 224
Slovakien: 173
Luxemburg: 136
Kroatien: 34
Spanien: 7
Irland: -29
Italien: -90
Storbritannien: -112
Frankrike: -119
Österrike: -155
Finland: -160
Danmark: -186
Tyskland: -221
Belgien: -260
Sverige: -273
Nederländerna: -384
Asylbeslut under 2015 – så många asylansökningar beviljade EU-länderna i förhållande till befolkningen
Antalet godkända asylansökningar per 100.000 invånare under 2015.
Sverige: 353
Malta: 307
Cypern: 220
Österrike: 207
Tyskland: 182
Danmark: 180
Nederländerna: 100
Belgien: 96
Bulgarien: 77
Grekland: 54
Italien: 48
Frankrike: 39
Luxemburg: 37
Finland: 32
Storbritannien: 27
Irland: 15
Estland: 6
Ungern: 5
Tjeckien: 4
Litauen: 2
Rumänien: 2
Slovenien: 2
Spanien: 2
Portugal: 1
Polen: 1
Lettland: 1
Slovakien: 1
Kroatien: 0
Källa: Europaportalen, EU-upplysningen och Eurostat.