Riksdagen debatterade IS-återvändare – Flera partier vill pröva frågan om tribunal

Uppdaterad
Publicerad

När riksdagen debatterade hur Sverige ska hantera IS-återvändare menade flera partier att regeringen agerat för långsamt för att få fram relevant lagstiftning. Samtidigt gav också flera av partierna regeringen stöd i sitt förslag om en internationell tribunal för att utreda terrormisstänkta.

Sverigedemokraterna Adam Marttinen (SD) inledde sitt anförande med att poängtera att hans parti anser att regeringen inte har gjort tillräckligt för att bestraffa återvändare. Han menade att regeringen legat efter med relevant lagstiftning som hindrade ”tickande bomber” att gå omkring fritt i samhället.

– Den rödgröna regeringens prat om straffansvar innebär att knappt någon IS-terrorist kommer ställas inför rätta. Det är min uppfattning att svenska folket kräver att vi gör mer än vad regeringen har presterat i kampen mot Islamiska statens kvarlevor, sa han.

Moderaterna menade att exempelvis Norge var bättre rustat för att hantera IS-återvändare på grund av sin lagstiftning. Partiet vill att lagar framöver förenklas för att bättre kunna bedriva underrättelse mot terrorism.

– Regeringens senfärdiga hantering av arbetet med åtgärderna mot terrorism och IS-återvändare har försatt Sverige i en allvarlig situation, sa Johan Forsell (M).

KD: ”Skipa rättvisa oavsett var”

Även Jonny Cato Hansson (C) ansåg att regeringens lagförslag har kommit för sent.

– Det är oacceptabelt, men framförallt är förslagen otillräckliga.

Centerpartiet vill bland annat ha ett nationellt resursteam som arbetar operativt med återvändare och ett förbud mot offentliga medel som går till organisationer som sprider våldsbejakande budskap.

Eftersom ingen som rest till IS kan ha missat att det är en våldsam organisation, menade Kristdemokraterna att Sverige inte ska erbjuda någon som vill återvända hjälp. 

– I stället ska vi göra allt för att skipa rättvisa oavsett var terroristerna befinner sig, sa Andreas Carlson (KD).

Han nämnde att KD också vill att den som stöttat eller stridigt för IS också ska kunna dömas för landsförräderi.

Flera partier vill se en tribunal

I sina repliker påpekade inrikesminister Mikael Damberg (S) att svenska domstolar har långtgående befogenheter att döma våldsbrott begångna utomlands och att ytterligare straffskärpning för terrorismrelaterad brottslighet är på gång.

Samtidigt medgav han att Sverige behöver behövs hjälp utifrån.

– Den svenska regeringen anser att det också behövs en gemensam internationell ansträngning, sa han.

Mikael Damberg har tidigare föreslagit att EU-länderna inrättar en internationell tribunal på plats i regionen. Tysklands inrikesminister Horst Seehofer har uppgett att han stödjer Michael Dambergs förslag.

Liberalernas Johan Pehrson menade precis som Mikael Damberg att frågan en tribunal på plats bör diskuteras, även om tribunaler främst prövar ledarskikt och inte alla skyldiga.

– På plats bör vi tillsammans med andra länder, inte minst inom den EU, pröva frågan i botten om en internationell tribunal för att åtala och döma skyldiga. Men om detta inte går så menar vi att vi parallellt måste jobba fullt ut med själva EU-spåret för att göra samma sak, sa han.

V: Samarbeta med kurdiska styret

Miljöpartiet ledamot Rasmus Ling sa i sina anföranden att lagar inte ska tillämpas retroaktivt och barn ska anses vara oskyldiga för vad deras föräldrar har gjort. Partiet vill inte att Sverige åker till Syrien för att hämta hem svenskar som har anslutit.

– Vi ser hellre att de döms i en internationell tribunal, oavsett om det är på plats i närområdet eller någon annanstans, sa han.

Även Vänsterpartiet vill att Sverige skulle samarbeta med andra länder, och föreslog ett samarbetar med det kurdiska styret i norra Syrien.

– När kurderna nu ber om omvärldens hjälp så ska vi ställa upp. Nu är det vår tur att rättsligt processa IS-krigarna. Domstolsförhandlingar och polisutredningar ska ske antingen i Sverige, i Haag eller via en så kallad hybriddomstol i de kurdiska områdena, sa Linda Westerlund Snecker.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.