Moderaternas rättspolitiska talesperson Tomas Tobé. Foto: TT

Delvis sant att bara 1 av 5 utländska våldtäktsmän utvisas

Uppdaterad
Publicerad

Bara 19 procent av utländska våldtäktsmän utvisas. Det hävdar Moderaterna och hänvisar till en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå. Det stämmer om man bara räknar utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige, men inte om man tittar på gruppen ej folkbokförda, till exempel asylsökande, och som dömts för våldtäkt i Sverige. I den gruppen döms drygt 6 av 10 våldtäktsmän till utvisning.

Påstående: ”Bara 19 procent av utländska våldtäktsmän utvisas.” (Moderaterna, Facebook, 20 augusti 2018)

I samband med att Moderaternas rättspolitiska talesperson Tomas Tobé presenterade ett nytt förslag kring sänkta krav för utvisning, lyfte partiet fram fakta kring hur många utländska våldtäktsmän som döms till utvisning.

Faktakollen

Bland annat hävdade man att endast 19 procent av utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige och som döms för våldtäkt utvisas, vilket är korrekt.

Bilden kan dock breddas och om man tittar på gruppen ej folkbokförda – som inkluderar exempelvis asylsökande, turister och människor som befinner sig i landet olagligt – är det en betydligt högre andel som döms till utvisning.

På ett dygn genererade Facebook-posten närmare 9 000 reaktioner och 450 delningar. Foto: Skärmdump Nya Moderaterna på Facebook

Knappt 30 procent av alla våldtäktsdomar

Källan till påståendet hittar vi i en rapport som Brå publicerade 2016, ”Utvisning på grund av brott 2000-2014”.

Brå har i rapporten analyserat samtliga tingsrättsdomar med utvisning i domen mellan 2000 och 2014 och tittat på hur ofta folkbokförda respektive icke folkbokförda utländska medborgare utvisas.

Totalt handlar det om 1 417 våldtäktsdomar (våldtäkt, grov våldtäkt, våldtäkt mot barn samt grov våldtäkt mot barn) under 15 år.

Det är på sida 15 i rapporten, som Moderaterna hittar sin faktauppgift. Här redovisar Brå hur stor andel av samtliga dömda utländska medborgare som dömdes till utvisning inom olika brottskategorier under en kortare period, en femårsperiod, mellan 2010 till 2014.

Det handlar då om totalt 480 våldtäktsdomar mot utländska medborgare, vilket är knappt 30 procent av de totala tingsrättsdomarna om våldtäkt under samma tidsperiod.

Fler utvisningsdömda bland ej folkbokförda

När det kommer till utländska medborgare som var folkbokförda i Sverige rör det sig om totalt 338 våldtäktsdomar, varav 58 ledde till utvisning*.

5 personer (19 procent) dömdes till utvisning för grov våldtäkt och 42 personer (19 procent) dömdes till utvisning för våldtäkt**.

Men tittar man på utländska medborgare som inte var folkbokförda i Sverige var det alltså en betydligt högre andel dömda med utvisningsdom.

Här ledde 79 av totalt 127 domar till utvisning under samma period*.

11 personer (73 procent) dömdes till utvisning för grov våldtäkt och 55 personer (63 procent) dömdes till utvisning för våldtäkt**.

Foto: SVT Design

Om vi slår ihop grupperna folkbokförda/ej folkbokförda kan vi konstatera att drygt 30 procent av domarna för våldtäkt och grov våldtäkt förenas med en utvisningsdom.

Men varför döms då inte alla utländska medborgare som döms för våldtäkt till utvisning? En av anledningarna är att domstolen enligt lag måste ta hänsyn till hur stark en persons anknytning till Sverige är. Mer om det senare.

Värt att notera är också att en utvisningsdom inte säger något om utvisningen verkställts eller inte. Den statistiken finns inte.

Om vi går vidare och tittar på hela perioden 2000 till 2014 får vi delvis en annan bild av andelen utvisningar vid våldtäktsdomar.

Andelen har gått ner över tid

SVT:s Faktakollen har begärt ut grundmaterialet från Brå för att kunna redovisa hur stor andel folkbokförda våldtäktsdömda som dömdes till utvisning innan perioden 2010 till 2014, vilket alltså inte särredovisas i rapporten.

Vi kan då se följande:

  • Från 2000 till 2004 dömdes 21 procent dömda för våldtäkt och 36 procent dömda för grov våldtäkt till utvisning.
  • Från 2005 till 2009 dömdes 25 procent dömda för våldtäkt och 30 procent dömda för grov våldtäkt till utvisning.

Andelen folkbokförda utländska medborgare som dömdes till utvisning för våldtäkt var alltså som lägst perioden 2010 till 2014, vilken är den som redovisas i Brå:s rapport och som Moderaterna hänvisar till.

Och även när det kommer till utländska medborgare som inte är folkbokförda kan vi se att andelen utvisningar var högre den period som inte särredovisas i Brå:s rapport.

  • Från 2000 till 2004 dömdes 79 procent dömda för våldtäkt och 75 procent dömda för grov våldtäkt till utvisning.
  • Från 2005 till 2009 dömdes 79 procent dömda för våldtäkt och 91 dömda för grov våldtäkt till utvisning.
Foto: SVT Design

Okänt hur gruppen ej folkbokförda ser ut

Folkbokförd kan man bli om man har för avsikt att stanna mer än ett år i Sverige, men först måste man ha fått uppehållstillstånd och ett svenskt personnummer.

Personer som befinner sig i landet kortare tid än ett år, till exempel studenter, turister, gästarbetare, eller asylsökande blir inte folkbokförda. En asylsökande kan dock bo i Sverige en längre tid i väntan på beslut om uppehållstillstånd från Migrationsverket.

Hur gruppen ”ej folkbokförda” ser ut i Brå:s rapport kan vi inte få reda på då Brå inte kan ta fram den statistiken. Vi kan alltså inte säga om gruppen består av till största del asylsökande eller inte.

Anknytning till Sverige spelar roll

Att en lägre andel folkbokförda utländska medborgare än ej folkbokförda utvisas beror på att domstolarna måste ta en rad faktorer i beaktande för att man ska kunna döma en människa till utvisning.

Ju större anknytning till landet desto starkare skydd mot utvisning helt enkelt. Och det är bland annat detta som Moderaterna vill ändra på, att domstolarna inte ska ta lika stor hänsyn till den dömdes anknytning när utvisningsfrågan prövas.

Anknytning kan till exempel handla om familj, barn, arbete och antal år man befunnit sig i Sverige.

Dock kan ett grovt brott trumfa anknytning. I Brå:s analys kan vi till exempel se att bland utvisningsdomarna mot folkbokförda var det en knapp tredjedel som hade minderåriga biologiska barn i Sverige vid tiden för utvisningsdomen.

Utvisas inte om man riskerar dödsstraff

Utvisning på grund av brott regleras i utlänningslagen och för att utvisning över huvud taget ska bli aktuellt ska brottet ha fängelse i straffskalan och personen ska dömas till svårare straff än böter.

Det måste också antingen finnas risk för fortsatt brottslighet eller att ”brottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller allmänna intressen är så allvarligt”, att personen inte bör få stanna kvar.

Om en person har flyktingstatus ska domstolen ta ytterligare hänsyn innan en dom kan förenas med utvisning:

”Endast om han eller hon har begått ett synnerligen grovt brott och det skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta utlänningen stanna”, står det i lagtexten.

En person får dock inte utvisas om han eller hon skulle riskera att straffas med döden eller med kroppsstraff, utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Detta oavsett vilket brott personen begått.

Faktakollen har kontaktat Moderaterna för en kommentar men partiet har ännu inte återkommit.

Sammanfattning: Det stämmer att 19 procent av utländska medborgare som dömts för våldtäkt även fick en utvisningsdom. Det visar Brottsförebyggande rådet i rapporten ”Utvisning på grund av brott 2000-2014”. Men siffran gäller bara dömda våldtäktsmän som är folkbokförda i Sverige och tittar man på gruppen ej folkbokförda, till exempel asylsökande som kan bo i Sverige en längre tid i väntan på beslut, dömdes drygt 6 av 10 till utvisning. Värt att notera är dock att en dom inte säger något om utvisningen verkställts eller inte. Den statistiken finns inte. Vi kan också slå fast att siffrorna bara stämmer perioden, 2010 till 2014, innan dess var andelen som dömdes till utvisning högre. Då Moderaternas påstående grundar sig i fakta som i sig är korrekt, men inte ger en komplett bild av det som påstås bedömer vi uttalandet som delvis sant.

* Då antalet domar om grov våldtäkt mot barn var så få, färre än fyra, särredovisas inte dessa av Brå. Konkret betyder det att siffrorna är något i underkant.

** Här kommer en mer detaljerad bild över perioden 2010 till 2014, som är den som redovisas i Brå:s rapport:

Folkbokförda:

  • 19 procent av de som dömdes för våldtäkt dömdes till utvisning
  • 19 procent av de som dömdes för grov våldtäkt dömdes till utvisning
  • 13 procent av de som dömdes för våldtäkt mot barn dömdes till utvisning
  • 17 procent av de som dömdes för grov våldtäkt mot barn dömdes till utvisning

Ej folkbokförda:

  • 63 procent av de som dömdes för våldtäkt dömdes till utvisning
  • 73 procent av de som dömdes för grov våldtäkt dömdes till utvisning
  • 52 procent av de som dömdes för våldtäkt mot barn dömdes till utvisning
  • 67 procent av de som dömdes för grov våldtäkt mot barn dömdes till utvisning

Har du någon fakta som kan bidra till texten eller andra påståenden från makthavare som du tycker att SVT:s Faktakollen borde granska, mejla oss på faktakollen@svt.se.

Uppdatering:

2018-08-21: Texten har förtydligats så att det framkommer att statistiken rör utvisningsdomar och inte faktiskt genomförda utvisningar.

2018-08-22: Texten har uppdaterats med hur många procent som får en utvisningsdom om man slår ihop grupperna folkbokförda/ej folkbokförda.

Källor:

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Faktakollen

Mer i ämnet