Vi har en lång svensk tradition att bygga på, vi har gjort flera små men väldigt bra satelliter, säger Ronnie Lindberg, projektledare vid Rymdstyrelsen. Foto: Rymdstyrelsen

Efter 18 år – Sverige snart redo att skicka en ny satellit till rymden

Publicerad

Snart är Sverige på väg till rymden med en egen forskningssatellit igen: Mats. Målet är att lära sig mer om vågor i atmosfären och hur de påverkar klimatet.

I det helt rena rummet hos satellittillverkaren i Kista står Mats, en förkortning för “Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy”. Den är ungefär lika stor som en diskmaskin och väger cirka 50 kg.

Det finns två “våningar” i diskmaskinen: den undre innehåller allt som behövs för att få ned data och styra satelliten i rymden. Upptill sitter den vetenskapliga nyttolasten och en solpanel för energiförsörjningen.

– Från början var idén att vi ville kunna bedriva forskning med relativt små medel. Vi har en lång svensk tradition att bygga på, vi har gjort flera små men väldigt bra satelliter, säger projektledaren vid Rymdstyrelsen, Ronnie Lindberg.

Ska studera vågor i atmosfären

Också Mats uppdrag går att känna igen från tidigare svenska satsningar. Uppgiften är att studera vågor i atmosfären och bättre förstå hur de inverkar på klimatet.

– Lufthavet har också vågor, ungefär som i vatten, säger Ronnie Lindberg.

– Egentligen är det fråga om periodiska förändringar i tryck, temperatur och vindhastighet. Genom att studera det ljus som avges från syreatomer på hög höjd, och strukturerna i nattlysande moln, kan man göra globala kartor över hur vågorna brer ut sig och hur de inverkar på klimatet. Vi kommer att kunna jämföra teorier med observationer.

Det har gått 18 år sedan Sverige sände upp satelliten Odin i rymden. Foto: Rymdstyrelsen

De nattlysande molnen kan ibland ses sent på kvällen, högt upp i atmosfären. De består av tunna iskristaller och brukar finnas på ungefär 80 km höjd där solljuset fortfarande når dem även om det är mörkt nere på marken.

Sänds upp i december

Det är hela 18 år sedan Sverige senast sände upp en forskningssatellit, Odin. Den skulle fungera i drygt två år men fungerar fortfarande.

Livslängden för Mats beräknas också till ungefär två år. I december ska den sändas upp med rysk bärraket från Vostotjynj i Sibirien, till en omloppsbana på ungefär 600 km höjd.

Tidigare svenska forskningssatelliter

Visa

Viking uppsänd 1986, studerade processer som leder till norrsken. Projektet slutade 1987.

Freja uppsänd 1992, studerade liknande processer som Viking men med mycket högre upplösning, bl a kopplingar mellan jordens inre magnetosfär och jonosfären. Projektet avslutades 1996.

Astrid 1 (döpt efter Astrid Lindgren) uppsänd 1995, studerade de neutrala partiklarnas roll i jordens atmosfär. Projektet avslutades efter ca två månader.

Astrid 2 uppsänd 1998, studerade norrskenet och dess uppkomst i detalj. Projektet avslutades 1999.

Odin uppsänd 2001, har studerat bl a stjärnbildning, mekanismerna bakom minskningen av ozonlagret och följderna av den globala uppvärmningen. Projektet har inte avslutats eftersom Odin f n fortfarande fungerar och snart har gjort 100.000 varv runt jorden. (Enligt planen skulle Odin fungera i två år).

Förutom dessa forskningssatelliter har Sverige skickat upp satelliter med andra uppgifter, t ex Tele-X för telekommunikationer (1989-98), och teknikdemonstrationen Prisma för att öva formationsflygning i rymden. Sverige har också deltagit i flera europeiska projekt.

Det allra första svenska “rymdskottet” skedde sommaren 1961: en sondraket döpt till Pluttnik sköts upp för att studera nattlysande moln. Dessa ska nu även Mats studera

Källa: Rymdstyrelsen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer