Ekonomipristagaren tror på högre löner

Publicerad

På måndag ska EU:s medlemsländer försöka enas om en gemensam linje kring kommissionens förslag om minimilöner. En kompromiss väntas innehålla undantag för att få med sig skeptiska länder såsom Sverige och Danmark. I USA, som har lagstadgade minimilöner, har det alltid varit en kontroversiell fråga.

En av årets ekonomipristagare till Alfred Nobels minne, arbetsmarknadsforskaren David Card, prisas bland annat för sin forskning om minimilöner som utmanade den gängse uppfattningen bland ekonomer att höjda minimilöner ger färre arbetstillfällen.

– Det finns en sida av ekonomi som liknar mer religion än vetenskap. Det finns ett brett fält av åsikter bland ekonomer, ungefär som inom politiken. Man börjar ogilla varandra för att man tror på olika hypoteser.

Card förklarar de senaste decenniernas vidgade löneklyftor på arbetsmarknaden med ett stadigt tillflöde av arbetskraft till låglönejobb, som inte minst techbolag inom den så kallade ”gig-ekonomin” den senaste tiden kunnat bygga sin affärsmodell på.

– Man har antagit att det finns en massa villig arbetskraft tillgänglig. Det är vad Uber går ut på, och till viss del även Amazon, som tillhandahåller bra service för de med högre inkomst.

Stora inkomstskillnader

Men idag har det blivit svårt att få tag på folk i USA som är villiga att komma tillbaka till låglönejobben efter pandemins nedstängning. Card menar att den här arbetskraftsbristen är del av en långsiktig trend där åldrande befolkning ligger till grund för utvecklingen, vilket påverkar även oss i Europa.

– De här företagen kommer börja konkurrera med varandra om arbetskraften.

Betyder det högre löner?

– Jag tror det. Idag är de ju väldigt låga. Inkomstskillnaderna är extremt stora som det är nu.

Mer om ”naturliga experiment” och Ekonomipriset 2021 kan du se i serien Nobelporträtten på SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.