Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin meddelade på torsdagsförmiddagen att Finland utan dröjsmål bör gå med i Nato. Beskedet var väntat, och indikerar att Finland snabbt vill lämna in en medlemsansökan. Presidenten och statsministern planerar en gemensam presskonferens på söndag och då lär ytterligare detaljer om tidtabellen presenteras.
På lördagen samlas Finlands socialdemokrater för ett avgörande möte där beslut väntas fattas om ett ja till Nato-medlemskap.
Parallellt pågår den svenska processen. Allt tyder på att Sverige vill göra Finland sällskap in i Nato. På fredagen presenteras den säkerhetspolitiska analys som regeringen och riksdagspartierna har arbetat fram de senaste veckorna. Med all sannolikhet kommer den att landa i liknande slutsatser som den finländska redogörelse, som offentliggjordes nyligen, och som slog fast att Finlands säkerhet gynnas av ett Nato-medlemskap.
Finlands president Sauli Niinistö har de senaste dagarna varit tydlig med att det är Rysslands agerande mot Ukraina som helt och hållet ligger bakom det finländska vägvalet i säkerhetspolitiken. Skyll er själva, är Niinistös budskap.
Räknar med ryska motreaktioner
När Finland nu vill ta steget in i Nato räknar man med ryska motreaktioner. För Ryssland är det sannolikt en större missräkning att Finland blir Nato-medlem än att Sverige blir det. Det handlar inte minst om Finlands geografiska läge med en lång landgräns mot Ryssland. Det är därför av stor vikt för Finland att Sverige lämnar in en medlemsansökan samtidigt. Därmed hoppas man kunna fördela eventuella ryska motreaktioner mellan länderna.
Ingen vet dock vad det skulle kunna handla om. Med all sannolikhet inga militära angrepp då Ryssland är fullt upptaget med kriget i Ukraina. Men flera bedömare har varnat för olika former av hybridkrigföring, dvs påverkansoperationer, kränkningar och cyberattacker.
Därför är det mycket viktigt för Sverige och Finland att stora Nato-länder som USA, Storbritannien och Tyskland utlovat stöd och skydd under medlemsprocessen. Den betecknas som en gråzon eftersom ansökarländer inte skyddas av artikel 5 i Nato-stadgan förrän samtliga 30 medlemsländer har ratificerat avtalet med de nya medlemmarna. Artikel 5 är Natos kärnprincip och handlar om de ömsesidiga försvarsgarantierna.
När Finlands president och statsminister nu tydligt har sagt ja till ett finländskt Nato-medlemskap riktas blickarna mot Sverige.
Besked väntas på söndag
Efter fredagens presentation av den nya säkerhetspolitiska analysen samlas Socialdemokraterna i Sverige på söndag för ett partistyrelsemöte där frågan formellt ska avgöras. Även om det fortfarande hörs en del kritiska S-röster mot ett Nato-medlemskap blir det allt tydligare att partiet är på väg mot ett ja.
I veckan gick försvarsminister Peter Hultqvist ut och redogjorde för de fördelar ett Nato-medlemskap skulle innebära. Tidigare har han varit en kategorisk Nato-motståndare. De tidigare utrikesministrarna Jan Eliasson och Margot Wallström har också förordat en Nato-medlemskap och deras budskap väger tungt i partiet.
På söndag eftermiddag eller kväll kan vi räkna med ett beslut från Socialdemokraterna. På måndag förmiddag arrangeras en extra debatt i riksdagen i Nato-frågan. Sannolikt kommer den svenska regeringen att i samband med detta lämna ett formellt besked om att söka medlemskap i Nato.
När Finlands president Sauli Niinistö på tisdagen anländer till Sverige på ett officiellt statsbesök kan frågan sedan ceremoniellt bekräftas vid ett gemensamt framträdande av Niinistö och Sveriges statsminister Magdalena Andersson.
