Svenska domstolar domineras inte direkt av terrormål. Sedan den nya terrorlagstiftningen infördes i början av 2000-talet har blott 13 åtal (14 med det åtal som nu väckts) för olika terroristbrott prövats i svenska domstolar. Både förberedelsebrott och fullbordade brott.

Fem av de 13 åtalen har resulterat i fällande domar för terroristbrott. I de övriga åtta fallen frikändes de åtalade helt eller dömdes för andra brott.

Säkerhetspolisen brukar dock hävda att det inte är antalet åtal eller fällande domar som avgör hur effektiv terrorbekämpningen är. Den utgörs i själva verket av förmågan att förebygga och förhindra att terrorplaner sätts i verket och fullbordas. Just den förmågan som man enligt Säkerhetspolisen nu visar prov på genom att sex personer ställs inför rätta i Solna tingsrätt idag, misstänkta för terrorförberedelser och terrorfinansiering.

Fara för brottets fullbordan krävs

Men till syvende och sist är det Solna tingsrätt som ska avgöra om det som läggs de sex till last verkligen handlar om att de har planerat terrorattentat som skulle kunna ha fullbordats om det inte hade avvärjts.

För att någon ska kunna straffas för förberedelse av ett brott krävs att det funnits en fara för att brottet skulle komma att fullbordas. Det måste åklagaren, i det här fallet Per Lindqvist, bevisa om han ska kunna övertyga domstolen om de misstänktas skuld.

Trots beslag av bland annat kemikalier och stridsutrustning, som enligt åtalet införskaffats för att utföra terroristbrott, finns det inga konkreta uppgifter om var och när det misstänkta attentatet skulle ske. Det krävs i och för sig inte för att någon ska kunna dömas för förberedelse för terroristbrott, men skulle sannolikt stärka åklagarens bevisning när det gäller faran för fullbordan.

Terrorlagstiftningen ställer höga krav

Det kan tyckas givet att den åberopade bevisningen i det här fallet, i form av bland annat kemikalier, stridsutrustning, IS-propaganda i de åtalades mobiler och chattkonversationer som enligt åklagaren styrker terrorförberedelser, inte talar för något annat än terroristbrott.

Men terrorlagstiftningen ställer höga krav. Tre kriterier måste vara uppfyllda för att det ska räknas som terroristbrott. Dels ska syftet bakom förberedelserna vara att åstadkomma något av de brott som räknas upp i terroristlagen, till exempel mord eller allmänfarlig ödeläggelse, dels måste avsikten vara att, till exempel, injaga allvarlig fruktan hos befolkningen och slutligen ska brottet allvarligt kunna skada Sverige.

En lag som visat sig svår att tillämpa och där majoriteten av de tidigare terroråtalen inte lett till fällande domar för terroristbrott.

Motigt för tidigare åklagare

Även statistiken – om än baserad på ett begränsat underlag – talar alltså för att den kommande rättegången kan bli en ganska marig utmaning för åklagaren, såvida det här åtalet och bevisningen som ligger till grund för det inte visar sig mer robust än flera av de tidigare.

Av de sammanlagt 13 terroråtal som hittills har avgjorts i Sverige har sex gällt förberedelse till terroristbrott (inklusive stämpling) i vilka 15 personer åtalats. Tre av dessa dömdes för terrorförberedelser medan nio friades från anklagelserna om terror och dömdes för andra brott. Tre frikändes helt.