– Det som gör brotten med hatmotiv allvarliga är att det handlar om en kränkning av en person eller en grupp. Och det är ju i sig en mänsklig rättighet, att få uttrycka sig, att få vara den man är. Det gör det hela oerhört allvarligt. Det är ett brott mot den mänskliga rättigheten och det står i våra grundlagar, säger Andrea Hammar, utredare för hatbrott vid Stockholmspolisen.
Vilket brott som helst som riktar sig mot en person på grund av dennes religion, hudfärg, etnicitet eller sexuella läggning är ett hatbrott och därmed leda till skärpt straff. Men trots att samhället ser allvarligt på hatbrott så är det ingen som följer upp vad som händer med de misstänkta hatbrotten genom hela rättskedjan.
Tillhör vardagen för många
För att få en bild har SVT därför begärt in och granskat alla de anmälningar från hela landet som polisen själva klassat som misstänkta hatbrott under tre första veckorna i januari 2013. En del anmälningar vi får in är sannolikt felmarkerade men i vårt material hittar vi alltifrån förtal till grova misshandlar.
I en av anmälningarna står det att en kvinna i Malmö bussat sin hund på två barn och deras mamma och kallat henne för ”din jävla arab”, i en annan rapporteras om en kille i Karlstad som får ett knytnävsslag i ansiktet av en gärningsman som kallar honom bög och i en tredje kan man läsa om hakkorsklottrade stenar som kastats genom fönster på ett flyktingboende i Påskallavik.
Det vanligaste scenariot för anmälningarna om misstänkta hatbrott är att de snabbt läggs ner. Så går det för mer än åtta av tio fall. Av 188 anmälningar väcks åtal i fyra fall där åklagaren hävdar att det handlar om hatbrott. Kvar blir tre fällande domar där hatmotiv ger ett strängare straff. SVT:s undersökning visar också att hatbrott behandlas olika i olika delar av landet och i olika delar av rättskedjan, exempelvis har polisen särskilda hatbrottsgrupper på vissa platser i landet, på andra inte. Bilden styrks av experterna.
– Uppgifter vi får in från polisen har gjort gällande att det har skiljt väldigt mycket åt vad det har funnits för riktlinjer och guider och så vidare. Jag tror det finns förbättringar man kan göra där, säger Carina Djärv utredare på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
Viktigt att det anmäls
Även polisen och åklagaren gör olika bedömningar.
– Det är ju många gånger vi samtalar om detta och jag kan uppleva ibland att man har lite väl olika definitioner ibland, och analyser av vad som ska gälla, säger Andrea Hammar.
Hon påpekar att även om ett ärende inte går att utreda och läggs ner så blir det ändå ”en pinne i statistiken” om det anmäls.
– Det ger en indikation på att det finns ett problem. För det är också en svårighet att anmäls inte brott så finns de inte.