Färre brott rubriceras som grov kvinnofridskränkning nu än för tio år sedan. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet. Foto: Foto: Stina Stjernkvist / TT

Färre brott registreras som grov kvinnofridskränkning

Publicerad

De senaste tio åren har både antalet anmälningar av grov kvinnofridskränkning och andelen fall som lett till åtal minskat kraftigt. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.
– Det är olyckligt och en utveckling som inte gynnar någon, säger Emma Ramstedt, verksamhetsutvecklare för brott i nära relation på Polismyndigheten.

År 2008 inkom 2 700 anmälningar om grov kvinnofridskränkning. Sju år senare, år 2015, hade siffran minskat med 30 procent till 1 900, och har sedan dess legat på den nivån. Samtidigt har personuppklaringsprocenten halverats från drygt 30 procent år 2008 till 16 procent år 2017. Det visar en färsk rapport från Brå som presenterades på fredagen.

Minskningen av anmälningar tycks inte bero på att färre brott begås eller att anmälningsbenägenheten har minskat.

– Polisen registrerar i högre utsträckning brottshändelser som enskilda underbrott vid anmälan, som olaga hot eller misshandel, istället för som grov kvinnofridskränkning. Tanken är att de ska kunna samlas ihop till ett grovt kvinnofridskränkningsbrott senare under utredningen, men vi kan inte se att det sker någon sådan hopsamling i ökad grad, säger Lisa Westfelt, utredare på Brå, som varit med och tagit fram rapporten.

Syns inte i statistiken

Problemet med att brotten inte rubriceras som grov kvinnofridskränkning är både att det då inte går att använda den högre straffskalan och även att de inte syns i statistiken.

– Registreringen skulle kunna användas som ett sätt att synliggöra denna typ av brottslighet. Men registreras händelserna som till exempel misshandel så går det inte att följa utvecklingen, säger Lisa Westfelt.

Inga nya riktlinjer

Emma Ramstedt som är verksamhetsutvecklare för brott i nära relation på Polismyndigheten kan inte förklara varför brotten har börjat rubriceras på annat sätt än tidigare.

– Vi har inte gått ut nationellt med några riktlinjer om det. Finns det underlag för grov kvinnofridskränkning när patrullen kommer ut på plats så ska det användas, säger Emma Ramstedt.

Satsar 304 miljoner

Vad gäller att färre brott uppklaras säger Emma Ramstedt att de måste sätta sig in i rapporten ordentligt och se vilka resursförstärkningar som behövs. Men redan nu är det klart att polisen kommer satsa 304 miljoner kronor för att kunna öka sitt arbete mot särskilt utsatta personer. Till den gruppen hör kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, våldtäktsoffer och barn.  

När den nya lagen om grov kvinnofridskränkning infördes år 1998 var tanken att flera enskilda, i sig straffbara, handlingar tillsammans skulle kunna utgöra ett grovt brott. På så sätt skulle brott med en lindrigare straffskala kunna räknas som ett grövre brott när de utförs upprepade gånger.

– Det handlar inte om brottet i sig utan om systematiken och utsattheten som kvinnorna hamnar i, säger Emma Ramstedt.

Lagen har inte använts som det var tänkt

Brå:s rapport visar dock att av de grova kvinnofridsbrott som leder till åtal, ingår i princip alltid minst ett fall av ett grövre brott, som olaga hot eller misshandel. Lagen har alltså inte använts som den var tänkt, för att komma åt personer som begår lindrigare brott på ett systematiskt sätt som långsamt bryter ner brottsoffret.

– Det är inte bra. Det är olyckligt och en utveckling som inte gynnar någon. Lagstiftarens intentioner har tappats bort, säger Emma Ramstedt.  

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer