Sedan dokumentären ”Josefin Nilsson – Älska mig för den jag är” blev tillgänglig på SVT Play har många uttryckt sin sorg och upprördhet i sociala medier under hashtaggen #brinnförjosefin, men kvinnor skriver även om sina egna erfarenheter av våld och kränkningar i nära relationer.

Att sådana frågor uppmärksammas kan göra det lättare för utsatta personer att söka stöd, säger Åsa Witkowski, chef för patientverksamheten på Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK).

– Det har blivit fler samtal sedan helgen. En sådan här dokumentär, eller andra händelser som lyfts fram i media, kan göra att någon som tänkt ta det där steget faktiskt gör det. Ju mer det pratas om det desto mindre blir motståndet att söka hjälp.

”Enormt gensvar”

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) och Alla kvinnors hus har samma bild av situationen.

– Det finns ofta en känsla av ensamhet hos utsatta kvinnor. När det visar sig att andra varit med om samma sak brukar det peppa kvinnor att höra av sig, säger Roks ordförande Jenny Westerstrand.

– Det här enorma genomslaget är positivt, instämmer Ann Isaksson, verksamhetschef på Alla kvinnors hus.

– De inlägg vi har gjort på sociala medier i samband med dokumentären har fått enormt gensvar.

Viktigt att ställa frågor

Misstänker man att en vän eller anhörig utsätts för våld är det viktigt att ställa frågor, säger Ann Isaksson på Alla kvinnors hus.

– Man kanske inte får det svar man tänkt, men ofta väcker det tanken att det syns och märks på en person att den är utsatt. Det kan ge en öppning och personen kan känna sig tryggare att berätta vid nästa tillfälle. Så våga fråga, och tänk att det hjälper.

Jenny Westerstrand på Roks säger att det är viktigt att prata och ge stöd om man misstänker något, men att en utsatt person själv måste ta det avgörande steget.

– Det finns en process in i våld och det finns en process ur. Den måste kvinnan själv ta kommando över, men man kan vara där och stötta och visa att det finns alternativ.