Enligt Peter Fredriksson så följde Skolverket upp de elever som exkluderats och bedömde att detta skett på rätt sätt.
– I dag vet vi att det förmodligen var för många elever som var exkluderade, men då kunde vi inte veta det. Vi var tvungna att lita på skolornas svar och dessutom var det så att OECD godkände den svenska studien, säger han.
Läs mer: Regeringen får hård kritik för hantering av Pisaprovet
Peter Fredriksson menar att han själv och myndigheten tittat närmare på larmen om att något gått felaktigt till.
– Det är inte så att vi suttit passiva och inte låtsats som den här frågan utan den har hela tiden varit levande.
”Inte säkert att det påverkar bilden”
Går det att dra några slutsatser av Pisaundersökningen?
– Om det är fler elever som är exkluderade än som borde vara exkluderade så påverkar det resultaten.
– Men det är inte säkert att det påverkar bilden. Det vi sa 2019 var den stora skillnaden mellan olika elevgrupper, att vi har problem med likvärdigheten och det tror jag nog att vi skulle kunna säga också om vi räknar om resultaten.
Nu ändrar du bilden. Bilden när ni presenterade det här 2019 var att det gått väldigt bra?
– Nej, jag vet att jag var glad över att resultaten 2018 bekräftade trendbrottet som var 2015 och det är positivt. Jag vet också att jag lyfte detta med stora resultatskillnader och problem med likvärdigheten.
Vill sitta kvar på posten
Är det lämpligt att du sitter kvar som generaldirektör för för Skolverket?
– Det där är en fråga för regeringen, om de har förtroende för Skolverkets generaldirektör.
Vill du sitta kvar?
– Jag måste säga att det är ett väldigt roligt jobb att vara generaldirektör för Skolverket. Jag kan också säga att jag ser fram emot kommande Pisa-studier. Nu vet jag väldigt mycket mer om den här PISA-studien, jag är väldigt insatt i hur den går till och vilka svårigheter det finns att genomföra den.
– Så nu tycker jag att jag har omfattande kunskap för att faktiskt ta ansvar för att korrigera det där som vi nu fått syn på i riksrevisionens rapport.