Utbildningsminister Anna Ekström (S) väljer att offentliggöra promemoriorna om PISA-undersökningen. Foto: Fredrik Sandberg/TT, Regeringskansliet

Regeringen släpper de omstridda Pisadokumenten

Uppdaterad
Publicerad

I dag beslutade regeringen att offentliggöra de promemorior som de upprättade om Pisaundersökningen i samband med att resultatet publicerades. I dem framgår det att utbildningsdepartementet redan då hade information om att antalet exkluderade elever var för högt.

Beskedet från regeringskansliet var först nej. Deras dokument som togs fram i samband med att resultatet från Pisaundersökningen 2018 presenterades var inte allmänna handlingar och kunde därför inte lämnas ut. Men i dag beslutade utbildningsminister Anna Ekström ändå att offentliggöra dem.

– Det rör sig om internt arbetsmaterial som jag hade begärt skulle tas fram snabbt, bland annat för att kunna ställa relevanta frågor till regeringens expertmyndighet Skolverket, säger Anna Ekström (S) till SVT Nyheter i dag.

Samma dokument har nyligen begärts in av Konstitutionsutskottet som granskar frågan, vilket troligen inneburit att de ändå blivit offentliga inom de närmsta dagarna.

För många elever plockades bort

I 2018 års upplaga av Pisaundersökningen var andelen exkluderade elever i Sverige betydligt högre än i andra länder.

Det förklarades då bland annat med att Sverige tagit emot många invandrare 2015 och att man som nyinvandrad kunde ha skäl att inte behöva skriva provet. Men den förklaringen håller inte, enligt departementets egna dokument.

”Exkluderingsgraden är för hög givet den invandring vi haft året/-n upp till att Pisa genomfördes våren 2018.”

– Den analys som gjordes på departementet pekade bland annat på att exkluderingsgraden verkade vara för hög givet de senaste årens invandring, men att de övergripande slutsatserna som drogs om resultaten ändå kvarstod, säger Anna Ekström.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) uppgav så sent som sommaren 2020 att hon inte haft några uppgifter som antytt att elever exkluderats på felaktiga grunder.

– Skolverket har därefter gång på gång, såväl till oss som externt, varit tydliga med att Pisastudien genomförts på ett korrekt sätt och att det inte fanns skäl att ifrågasätta resultaten, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Texten uppdateras

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Nyamko Sabuni (L) är några av de som kritiserat utbildningsministern. Foto: TT

I PISA exkluderas elever som uppfyller samtliga av tre kriterier:

  1. Har annat modersmål än svenska
  2. Har bristande svenskkunskaper
  3. Haft undervisning i svenska i mindre än ett år

Mellan 2015 och 2018 ökade andelen nyanlända elever med utländsk bakgrund och elever med okänd bakgrund med 2,1 procentenheter.

Om samtliga av dessa elever skulle uppfylla de tre kriterierna, vilket i sig inte är ett rimligt antagande, skulle ökningen av exkluderingstalen vara i samma storlek. Istället har ökningen varit 5,4 procentenheter.

Utbildningsdepartementet skriver i sin promemoria: ”Vi vet att en del av dessa elever, regelrätt, har exkluderats från PISA 2015 och 2018. Men sannolikt har en del av dessa elever också exkluderats trots att de inte uppfyller kriterium 3.”

Utbildningsdepartementet skriver vidare: ”Den stora ökningen i exkluderingsgraden mellan 2015 och 2018 kan alltså inte enbart förklaras av en ökad andel elever som uppfyller exkluderingskriterierna. Skolorna har tagit ut svängarna lite för mycket i sin tolkning av exkluderingsreglerna och exkluderat alltför många elever.”

Källa: Utbildningsdepartementet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Kritiserade Pisaundersökningen 2018

Mer i ämnet