Vi äter allt mer halloumi i Sverige. Nästan varje snabbmatsrestaurang erbjuder numera en halloumiburgare, och osten lanseras som ett fräscht alternativ för den som vill grilla grönt i sommar.
Importen av halloumi har ökat från 21 ton år 2010 till 4 000 ton förra året. All halloumi som säljs i Sverige importeras från Cypern, eftersom namnet är ett registrerat varumärke som bara får produceras i just Cypern.
– Det är självklart problematiskt. Cypern har troligtvis en överanvändning av antibiotika till lantbrukens djur. Problemet är att risken för antibiotikaresistens ökar, säger Elina Åsbjer, veterinär på Centrum för djurvälfärd, som hör till Sveriges Lantbruksuniversitet SLU.
Halloumin ofarlig att äta
Antibiotikaanvändningen till djur skiljer sig stort åt i Europa. Länder i Norden ligger lägst, mycket tack vare stränga djurskyddslagar och en stor medvetenhet kring risker med antibiotikaresistens.
Lägst ligger Norge med 2,9 mg antibiotika per korrigerad djurenhet. Men länder i södra Europa använder mycket antibiotika och allra värst är Cypern. Där fick djuren 453 mg per korrigerad djurenhet, enligt europeiska läkemedelsmyndighetens senaste rapport.
Även om halloumin i sig inte innehåller antibiotika och är ofarlig att äta säger Elina Åsbjer att det finns stora risker med en alltför generös antibiotikaanvändning och att det redan idag är ett stort problem.
– Det är över 30 000 människor som dör inom Europa årligen, till följd av infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier, som inte går att behandla. Så det här är ett hot mot folkhälsan, säger hon.
Fler riskerar dö av enkla infektioner
Statistiken över antibiotikaanvändningen till djur är inte uppdelad på djurslag, så ingen vet hur mycket som ges till de kor, får och getter som används i halloumiproduktionen på Cypern.
Klart är att antibiotikaresistens efter klimatförändringarna är det största hotet mot mänskligheten. År 2050 beräknas 10 miljoner människor dö i antibiotikaresistenta infektioner om inte krafttag tas nu, enligt FN.
Ändå är medvetenheten i flera länder låg när det gäller riskerna med för generös antibiotikaanvändning.
– Vi riskerar ju att komma tillbaka till en tid då vi inte hade någon antibiotika överhuvudtaget. I dag tar vi ju för givet att vi kan enkelt kan behandla olika infektioner. Risken är att fler människor kommer att dö av till exempel lunginflammation igen.
Elina Åsbjer tycker att svenska konsumenter borde bry sig mer om det här än vad många gör idag.
– Det är bra om vi har en ökad medvetenhet bland konsumenter, så att man med sin köpkraft kan påverka. Helt enkelt välja produkter från länder som har en lägre antibiotikaförbrukning, säger hon.