Att säkerhetsrådgivaren Tobias Thyberg lämnade sitt uppdrag och avgick efter mindre än ett dygn har väckt debatt kring hur regeringen sköter säkerhetsprövningar.
Säkerhetsprövningar görs som sista steg i rekryteringar till känsliga uppdrag och är en central del i skyddet av Sveriges säkerhet. Det används för att bedöma om en person är pålitlig ur säkerhetssynpunkt innan den får tillgång till säkerhetskänslig verksamhet eller information.
Luckorna i systemet
I regel består processen av flera delar där man bland annat hämtar information från olika register. Därtill genomförs intervjuer med personen i fråga för att fånga upp sådant som inte täcks av de egna efterforskningarna.
På frågan om säkerhetsprövningen täcker alla delar av personens historia eller om det kan finnas luckor svarar Jonas Åkerlund, expert på säkerhetsprövningar:
– Det kommer alltid finnas luckor, det är väldigt komplicerat. Det är inte alltid man lär känna en person när man gör en säkerhetsprövning. Det är väldigt svårt och man ska inte ta lätt på det.
Att processen till stor del bygger på ett förtroende mellan arbetsgivaren och den som intervjuas utgör också en sårbarhet, förklarar Martin Waern, expert på säkerhetsskyddslagen.
– Det är nästan omöjligt att få fram uppgifter ur en person om man inte själv medverkar till att delge informationen. Med den svårigheten som grund är det ett delat ansvar, den som ska anställa har naturligtvis det huvudsakliga ansvaret, men det ankommer också på den som intervjuas att vara öppen och ärlig med sina sårbarheter, sa han i fredagens Aktuellt.
Reglerna ska skärpas
En statlig utredning föreslog så sent som förra året flera förändringar för att göra säkerhetsprövningarna mer rättssäkra och förutsägbara. Det föreslås bland annat att beslut ska dokumenteras skriftligt och kunna överklagas av den som prövas.
– Det är avgörande att systemet för säkerhetsprövningar förenar ett starkt skydd av säkerhetskänslig verksamhet med tydliga och rättssäkra regler för de personer som genomgår en säkerhetsprövning, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) när förslagen presenterades.
Frågor under säkerhetsprövningen
Några exempel på frågeområden som kan komma upp under en säkerhetsprövningsintervju:
Liv: Vänner, digitalt fotavtryck, alkohol, boende, resor.
Ekonomi: Spel, utgifter, tillgångar, anmärkningar, sparande, skulder, lön.
Utbildning: Högskola, militär, språk, körkort.
Jobb: Tidigare arbetsgivare, umgänge, konflikter.
Brott: Utsatt, dömd, vänner, kriminella kontakter.
Lojalitet: Medborgarskap, utländsk underrättelsetjänst, kopplingar till länder som kan utgöra ett säkerhetshot mot Sverige.
Källa: Regeringens utredning av en förbättrad process för säkerhetsprövningar
