Frågan om lönedumpning har nu seglat upp som en av de stora politiska stridsfrågorna inför EU-valet. Därför följde SVT med Byggnadsarbetareförbundet på en av deras kontroller på byggen runt Stockholmstrakten för att se hur det faktiskt ser ut.

Kontrollen görs vid ett bygge där ett tiotal lägenheter i huset på Västmannagatan i Stockholm håller på att lyxrenoveras. Krister Strömberg, ombudsman från Byggnadsarbetareförbundet, går runt i huset och hälsar på alla som jobbar med el, snickeri och måleri. Han frågar efter den obligatoriska legitimationen som alla ska bära, vilken firma som är arbetsgivare, vilka arbetstider de har och vad de tjänar. Flera av byggnadsarbetarna är anställda av en polsk firma och den har inte skrivit på något kollektivavtal.

Tillsammans med Krister Strömberg möter SVT Sergei från Polen. På enstavig engelska berättar han att han tjänar ungefär 100 kronor i timmen.

– Hundra kronor i timmen är på tok för lite, säger Krister Strömberg och skakar på huvudet,

– Det borde vara minst 180 om man ska följa det svenska avtalet. Och sedan vet man inte om det polska byggföretaget har någon försäkring för sina anställda. Vad händer om det sker en olycka?

Lavalfallet gjorde frågan het

Frågan om lönedumpning blossade upp 2004 i och med det så kallade Lavalfallet, då Byggnads inledde en blockad mot ett lettiskt företag som saknade svenskt kollektivavtal.

När anställda i företag från andra länder arbetar i Sverige är de i juridisk mening utstationerade. Då gäller svenska lagar om till exempel arbetsmiljö och arbetstid. Men till skillnad mot många andra EU-länder finns i Sverige ingen lag om minimilöner. Här är det fackförbunden och arbetsgivarna som avtalar om vad som ska gälla. Om inte firman som är här har skrivit på ett svenskt kollektivavtal kan den göra upp med sina anställda om löner långt under de svenska lönenivåerna.

– Vi tycker att en svensk och en polsk snickare som arbetar sida vid sida ska ha likvärdiga och anställningsvillkor. En liter mjölk kostar lika mycket för en polack som är här som för en svensk, säger Krister Strömberg från Byggnadsarbetareförbundet.

Men han poängterar samtidigt att det inte handlar om att stänga Sveriges gränser för utländsk arbetskraft.

– Vi gillar att vi lever i en global värld. Vi har ingenting emot människor från andra länder, vi vill bara att de ska ha samma schyssta villkor som vi själva kräver.

– Och oseriösa företag som anställer till avsevärt lägre löner snedvrider konkurrensen. De seriösa företagen hamnar i underläge och förlorar anbudsgivningarna.

”En bra månadslön för mig”

På andra våningen håller Dariusz Ligenza från Szczecin i nordvästra Polen på att montera dörrkarmar.

– Jag tjänar 21.000-22.000 kronor. För mig är det en bra månadslön, det går att leva på den i tre månader i Polen, säger Dariusz Ligenza.

Hur många byggjobbare från andra länder som arbetar i Sverige är det ingen som vet. Förra året var 7.000 officiellt registrerade hos Arbetsmiljöverket som utstationerade här. Men i en LO-rapport från 2013 uppskattas antalet till 15.000. Till dessa kan läggas arbetskraftsinvandrare, egenföretagare och människor som är här utan tillstånd.

Krister Strömberg är, utifrån erfarenheterna från flera års kontrollbesök, säker på att det är många fler.

– Jag har en mycket, mycket stark känsla av att det är minst det dubbla, kanske 50 000.

Chefen backar

Det är BTH Bygg som ansvarar för renoveringsarbetena på Västmannagatan och plötsligt dyker en av cheferna, Karime Malmros, upp.

Han får höra Krister Strömberg berätta om timlöner på 100 kronor och firmor som är verksamma utan att ha skrivit på något kollektivavtal.

– Om det skulle vara som så att vi har brustit i de här bitarna garanterar jag att alla som har arbetat på det här projektet i efterhand kommer att få avtalsenliga löner. Vi har tecknat kollektivavtal och förväntar oss att också alla underentreprenörer gör det, säger Karime Malmros, affärschef på BTH Bygg.

Krister Strömberg menar att vad vi sett vid kontrollen är ett exempel på vad Byggnads menar med lönedumpning.

– Absolut! Och jag bedömer att varannan utländsk byggnadsarbetare som jobbar här i Sverige har lägre lön än vad kollektivavtalet säger.

Och Karime Malmros från BTH Bygg håller med om att lönedumpning förekommer.

– Vi ser exempel på det, men det ska inte förekomma i vårt företag. Vi ska konkurrera genom att vara effektiva istället.

Och Dariusz Ligenza tänker fortsätta att långpendla som han gjort i flera år. Att bosätta sig i Sverige har han ingen tanke på.

– Det är för dyrt att bo här, i Polen är det lite billigare, säger han och skrattar.