Skolbränder skapar både otrygghet och onödiga kostnader, men att de skulle kosta uppåt en miljard om året finns det inga belägg för. Foto: Mats Andersson/TT

Helt fel att skolbränder beräknas kosta uppåt en miljard

Uppdaterad
Publicerad

Enligt Brandskyddsföreningen kostar skolbränder samhället uppåt en miljard kronor årligen. Men SVT:s Faktakollen kan visa att man saknar belägg för påståendet – inget talar för att uppgiften stämmer utan är en kraftig överdrift.

Påstående: ”...kostnaden beräknas årligen till uppåt en miljard kronor”. (Brandskyddsföreningen, pressmeddelande, 20 augusti)

Detta är en av tre faktakollar om skolbränder. De andra två hittar du här och här.

Faktakollen

Att skolbränder är ett problem råder det ingen tvekan om. Bränderna skapar oro, otrygghet, praktiska besvär och onödiga kostnader – och när Gottsundaskolan i Uppsala brann ner i början av oktober blev frågan åter aktuell.

Samtidigt kan Faktakollen visa att flera faktauppgifter som tagits för sanning i opinionstexter och nyhetsrapportering kring skolbränderna inte håller för en granskning. Källan är ofta Brandskyddsföreningen, en ideell förening som arbetar för ett brandsäkrare Sverige (se faktaruta).

Siffrorna stämmer inte

Något som återkommer i frågan om skolbränderna är vad de kostar rent ekonomiskt. I ett pressmeddelande från augusti uppger Brandskyddsföreningen att det årligen rör sig om ”uppåt en miljard kronor” – en uppgift som även SVT Nyheter har återgett.

När Faktakollen kontaktar generalsekreterare Anders Bergqvist och frågar var siffran kommer ifrån svarar han att det finns väldigt lite data men att det rör sig om en uppskattning.

Som underlag hänvisar han först till ”Anlagda skolbränder går att förhindra”, en populärvetenskaplig sammanfattning av det fleråriga forskningsprojektet ”Anlagd brand” som avslutades 2013. I sammanfattningen står dock att ”de totala kostnaderna för skolbränder uppskattas till 300-500 miljoner årligen”.

”Relativa storlekstal för att förstå problemets omfattning”

Men Anders Bergqvist menar att det rör det sig om betydligt högre kostnader än så eftersom uppskattningen, som enligt honom utgår från Svensk Försäkrings skadekostnadsrapportering, inte inkluderar sådant som kommunernas självrisk och andra kringkostnader.

– Det ligger på mellan 500 miljoner och en miljard årligen, snarare uppåt en miljard. Det är ganska skakig data så det är därför man får försöka göra kostnadsuppskattningar, säger han till Faktakollen och fortsätter:

– Det här är relativa storlekstal för att förstå problemets omfattning.

”Måste ha varit någon annan uppskattning”

Brandskyddsföreningen har emellertid inte kunnat visa något underlag som stödjer dessa siffror. Och på Svensk Försäkring, försäkringsbolagens branschorganisation, känner man inte ens till uppgifterna om 300-500 miljoner.

Kajsa Lindell är kvantitativ analytiker på organisationen. Hon skriver i ett mejl till Faktakollen att de inte vet var Brandskyddsföreningens kostnadsuppgifter kan tänkas komma ifrån och att de i sin brandstatistik inte ha någon kategori för vilken typ av byggnad som har skadats.

”Det måste därför ha varit någon annan slags uppskattning som ligger bakom uppgifter om 300-500 miljoner i skadekostnad per år för skolbränder. Jag kan tyvärr varken bekräfta eller dementera den.”

Gjordes aldrig några kostnadsberäkningar

En annan källa som Brandskyddsföreningen uppger att man bygger sitt resonemang på är rapporten ”Brandstatistik – Vad vet vi om anlagd brand” från 2008.

Men rapporten, som hade till uppgift att titta på brändernas omfattning, nämner över huvud taget inte någon totalkostnad. I stället skriver man i sammanfattningen att det utifrån tillgänglig statistik att svårt att beräkna kostanden för bränder på nationell nivå.

Några kostnadsberäkningar gjordes aldrig inom ramen för forskningsprojektet Anlagd brand. Och när det stora projektet summerades på ett seminarium 2013 refererade projektledaren i stället till att Brandskyddsföreningen 2007 hade uppskattat att bränder i skolor kostar samhället cirka en miljard kronor per år.

Summan har blivit en sanning

När Faktakollen försöker spåra ursprungskällan hittar vi en rad nyhetsartiklar från över tio år tillbaka i tiden där representanter från Brandskyddsföreningen uttalar sig. Enligt artiklarna ska föreningen i början av 2006 ha frågat försäkringsbolagen vad bränderna kostade och då fått svaret att det rörde sig om runt 300 miljoner per år. I intervjuerna säger man sig ha gjort egna uppskattningar om att det ”snarare ligger på mellan 500 miljoner upp till en miljard kronor”.

Under årens lopp har det sedan låtit lite olika men när Brandskyddsföreningen uttalar sig i dag är det kort och gott ”uppåt en miljard”.

”Saknas bra bild av kostnaderna”

Inte heller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har några uppgifter om skolbrändernas kostnader.

Den senaste siffran som myndigheten publicerat återfinns enligt Anders Lundberg, brandingenjör på MSB, i rapporten ”Nationell handlingsplan för att stärka arbetet mot bränder i skolmiljö”, som han skrev och myndigheten släppte 2011 på uppdrag av regeringen. Där står:

”Det saknas en bra bild av kostnaderna för bränder i skolmiljön, den befintliga bedömningen på 300 miljoner per år bygger på gamla uppgifter.”

Ett år som Brandskyddsföreningen ofta hänvisar till är 2009, då flera stora och kostsamma skolbränder inträffade. De sex största egendomsskadorna på skolor det året uppskattades tillsammans till omkring 500 miljoner kronor. Det finns dock inget som tyder på att det året är representativt och Faktakollen har inte hittat något som talar för att kostnaderna årligen skulle uppgå till ”uppåt en miljard”.

Det är oftast bränder som startar kvälls- eller nattetid som riskerar att sprida sig och bli kostsamma. Foto: SVT Design

Satsat på att förebygga

Vi har bland annat tittat närmare på Sveriges tre största städer (se pdf-dokument ”” under källor).

I de kommunala grund- och gymnasieskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö går tillsammans närmare 12 procent av Sveriges elever. Där var kostnaden för skolbränder, inklusive självrisker, högt räknat sammanlagt närmare 40 miljoner år 2013. Sedan dess har den legat på under 10 miljoner årligen, undantaget 2016 då kostnaden uppgick till cirka 16 miljoner.

De tre storstäderna har under senare år satsat mycket på att förebygga brand och att upptäcka bränder i tidigt skede för att de inte ska hinna utvecklas och bli stora och dyra. I Stockholm har det bland annat installerats termosensorer (”värmekameror”) utanför en rad utsatta skolor som gör att vaktbolaget kan agera snabbt om någon närmar sig under kvällstid. I Göteborg och Malmö har många skolor bland annat larm kopplade direkt till räddningstjänsten.

Staplarna visar fördelningen av det totala antalet anlagda skolbränder och tar inte hänsyn till ifall antalet har varierat. Skadekostnadernas storlek är direkt kopplad till om branden stannar i startföremålet eller sprider sig vidare – i värsta fall till flera brandceller. Som framgår av grafen har andelen bränder som släckts/slocknat vid räddningstjänsten ankomst ökat. Om man ser till brandens totala omfattning så har andelen bränder som spridit sig vidare från startföremålet till startutrymmet ökat något. Foto: SVT Design

Stora bränderna som kostar

För att få en bild av hur kostnaderna ser ut på annat håll har vi därför även samlat in uppgifter från de kommunägda försäkringsbolagen (se pdf i listan på källor längst ner i texten).

Cirka 70 av landets 290 kommuner har sin egendomsförsäkring hos tre olika bolag. De senaste två åren uppgår ersättningarna för skolbränder i de kommunala skolorna till 2 miljoner kronor för 2016 och 35 miljoner för 2017. Kommunerna bär själva kostnaderna för självrisken, som varierar mellan 91 000 kronor och ända upp till 5 miljoner – och de får själva stå för de mindre bränderna som inte når upp till kostnad över självrisk.

Men även om självriskerna innebär ett antal miljoner kronor per år visar Faktakollens genomgång av de tre storstäderna att det inte är småbränderna utan ett begränsat antal större bränder per år som står för de stora kostnaderna. Och bränder lika stora och kostsamma som Gottsundabranden är mycket ovanliga. I nuläget beräknas den kosta 100 miljoner kronor, enligt försäkringsbolaget Svensk Kommun försäkring AB.

”En skada av den storleken är något vi brukar benämna som en ’tioårsskada’, det vill säga att vi räknar med att en sådan inträffar vart 10:e år”, skriver skadeansvarig Stefan Sköld i ett mejl.

Faktakollen har även fått uppgifter från det norska försäkringsbolaget Protector. De uppger själva att de försäkrar egendomen i cirka 100 av landets kommuner. Enligt bolaget har man betalat ut 28 miljoner för 2015, 12 miljoner för 2016 och 62 miljoner för 2017 i brandersättning. Men dessa uppgifter inkluderar även bland annat förskolor vars brandkostnader många gånger är högre än kostnaden för bränder i skolor. För 2017 är det dock en skolbrand i Växjö som utgör halva Protectors ersättning.

Då långt ifrån alla kommuner ingår i uppgifterna ovan har Faktakollen även sökt efter notiser och artiklar om skolbränder i mediearkiv för att se om vi hittar så många större bränder att den bild man får av genomgången ovan skulle förändras. Så har inte varit fallet:

Anders Bergqvist skriver i en kommentar till Faktakollen:

”Uppskattningen av dessa sammanlagda kostnader är svåra att översätta i exakta summor, vilket också är anledningen till att vi använder den väldigt grova uppskattningen 'uppåt en miljard'.”

Sammanfattning: Brandskyddsföreningen påstår att kostnaden för skolbränder uppgår till uppåt en miljard kronor årligen, en uppgift som fått stor spridning i medier. Men organisationen kan inte redovisa något underlag som stödjer dessa siffror och det finns inga officiella uppgifter. Faktakollen har inte hittat något som talar för att uppgiften är riktig – och i Stockholms, Göteborgs och Malmös kommunala grund- och gymnasieskolor har skolbränderna tillsammans kostat som mest 16 miljoner de senaste fyra åren.

Källor:

  • Intervju och mejlsvar, Anders Bergqvist, generalsekreterare Brandskyddsföreningen
  • Intervju och mejlsvar, Anders Lundberg, brandingenjör på MSB
  • Intervju och mejlsvar, Patrick van Hees, professor i brandteknik vid Lunds tekniska högskola (LTH)
  • Intervju och mejlsvar, Staffan Moberg, Svensk Försäkring
  • Mejlsvar, Kajsa Lindell, analysavdelningen Svensk Försäkring
  • Pressmeddelande, ”Kraftig ökning av antalet anlagda skolbränder”, Brandskyddsföreningen, publicerad 2018-08-20
  • PDF,
  • Rapport, ”Brandstatistik – vad vet vi om anlagd brand”, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (2009)
  • Rapport, ”Nationell handlingsplan för att stärka arbetet mot bränder i skolmiljö”, MSB (2011)
  • Rapport, ”Anlagd brand –Analys av kostnader och nyttor med tekniska system”, Lunds universitet” (2013)
  • Förstudie, ”Anlagd brand – Ett stort samhällsproblem”, Margaret Simonson (McNamee), SP-rapport (2007)
  • Sammanställning av forskningsprojekt, ”Anlagda skolbränder går att förhindra”, Brandforsk
  • Slutseminarium, ”Särskilda satsningar mot anlagd brand 2008-2013” (2013), Margaret McNamee
  • Skrift, ”Våga se, våga höra, våga agera! Om skadeförebyggande arbete i skolor och förskolor”, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (2014)
  • Skolfastigheter i Stockholm AB, Sisab
  • S:t Erik Försäkring AB
  • Försäkrings AB Göta Lejon
  • Stadsfastigheter Malmö
  • Kommunassurans Syd Försäkrings AB
  • Svensk Kommunförsäkring AB
  • Stockholmsregionens Försäkrings AB
  • Protector

Vilka är Brandskyddsföreningen?

En ideell organisation som ägnar sig åt opinion-, lobbying- och informationsarbete ”för att öka kännedomen om brandsäkerhet och lyfta frågan som ett betydande samhällsproblem”.

Består av 22 lokala och fristående brandskyddsföreningar från hela landet. Har som uttalad strategi att utveckla och sprida kunskap inom brandskydd samt bedriva lönsam affärsverksamhet och säljer bland annat utbildningar, litteratur och tjänster.

Brandskyddsföreningen är också huvudman för Brandforsk (Styrelsen för svensk brandforskning) som är statens, försäkringsbranschens och industrins gemensamma organ för att initiera, bekosta och följa upp brandforskning av olika slag.

Så delas bränderna upp i statistiken

  • MSB:s insatsstatistik över antal räddningsinsatser till skolbränder delas upp och redovisas i två kategorier: brand eller brandtillbud i byggnad och brand eller brandtillbud i annat än byggnad.
  • Definitionen av byggnad utgår ifrån hur byggnad definieras i plan- och bygglagen (2010:900): ”en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den”
  • Bränder i annat än byggnad kan exempelvis vara en brand i en papperskorg på skolgården eller i en container, träd, buskar, fordon, med mera.
  • I begreppet skola ryms förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (Komvux), särskild utbildning för vuxna, och utbildning i svenska för invandrare (SFI). Universitet och andra former av högskola noteras som ”Annan allmän verksamhet”. Förskola finns som eget alternativ.
  • Brand definieras som eld som ingen har kontroll över och som medför skada på människor, egendom eller miljö medan ett brandtillbud är eld som hade kunnat utvecklas till brand men som inte ledde till skada. I den nya händelserapporten skiljer man inte längre på brand eller brandtillbud.

Källa: MSB

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Faktakollen

Mer i ämnet