Konceptet av Lucia har genomgått en flexibilitetsutveckling de senaste århundradena. I 1800-talets studentkretsar var Luciatåget en blöt tillställning där endast män fick delta. Sprit och unga killar var ledorden. Ett halvt århundrade senare vändes traditionen upp och ned, då skulle det vara lugnt, städat och kristet – med en kvinna i centrum.

– Lucia byter skepnad hela tiden men man vill minnas det luciatåg man själv var med om, säger Dick Harrison.

Han förklarar att vuxna riskerar att vilja bygga in minnet av traditionen till en slags kulturkanon, något som ska bli nationellt och starkt.

– Då får man väldigt svårt att kompromissa, säger Dick Harrison.

Rasism och hat

Genom åren har flera svenska Lucior skapat debatt, men även hat och rasism. 2016 väckte en annons med en leende pojke iförd Luciakläder en rasistisk hatstorm som slutade med att bilden togs ner från företagets hemsida.

Både Lucia och midsommar är högtider som svenskar byggt upp och format till stor del på egen hand, förklarar Dick Harrison.

– Självklart är det rimligt att man får lov att ha en åsikt och vilja gå tillbaka och minnas det som var förr, men det saknar proprtioner. Det gör att glädjen och kreativiteten kring den här ursprungligen ganska fria högtiden riskerar att försvinna, om man inte inser att kultur innebär förändring.