Foto: TT/SVT

Höjd bensinskatt minskar bilåkandet

Publicerad

Regeringen och biträdande finansminister Per Bolund (MP) har stöd i forskningen för påståendet att höjda bensin- och dieselskatter är effektivt för att minska de klimatpåverkande koldioxidutsläppen.

I söndagskvällens Agenda argumenterade Per Bolund för regeringsförslaget att från årsskiftet höja energiskatterna. SVT:s Livekollen har nu undersökt vad man vet om effekterna av höjda bränslepriser.

I en debatt med Ulf kristersson (M) i SVT:s Agenda sade Per Bolund att höjd bensinskatt är ett effektivt styrmedel för att minska utsläppen.

– Och då måste vi vara beredda att använda de mest effektiva styrmedlen, och det vet vi ju att skatter är väldigt effektivt”, sa Per Bolund i debatten i Agenda.

MP anklagas för löftesbrott

Miljöpartiet gick i höstas till val på höjda energiskatter. ”En klimathundring”, en hundralapp mer per månad för genomsnittsbilisten, var parollen. Socialdemokraterna lovade däremot att inte höja skatterna för bilägarna, men kom med andra besked i förra veckan. Ulf Kristersson (M) anklagade regeringen för löftesbrott.

Regeringen vill från 1 januari 2016 höja bensinskatten med 44 öre/liter och dieselskatten med 48 öre. Eftersom momsen läggs på toppen slutar höjningarna, med dagens priser, på 55 respektive 60 öre/liter.

”Energiskatterna bland de mest effektiva styrmedlen”

Roger Pyddoke, nationalekonom och forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, har undersökt vad som händer med bilkörandet när bränslepriserna höjs. Utifrån egen och annan europeisk forskning ger han Per Bolund rätt.

– Ska man minska koldioxidutsläppen från transportsektorn så är troligtvis energiskatterna bland de mest effektiva styrmedel man kan hitta, säger Roger Pydokke.

Han framhåller samtidigt att höjda bensin- och dieselskatter får full effekt efter ganska lång tid.

– Den kortsiktiga effekten är inte så stor. Men på lite längre sikt kan man t ex byta till en bränslesnålare bil eller kanske flytta till en annan plats där man har kortare resvägar till arbete och samhällsservice.

”Kanske tar tåget istället”

Han får medhåll från finansdepartementet som också räknat på skattehöjningarnas effekter. Henrik Hammar, chef för den skatteekonomiska enheten:

– Ett höjt bensinpris påverkar vilken bil man köper, men man kanske byter bil först efter tio år. Att få full effekt av skattehöjningen räknar vi med kan ta 10-15 år.

Henrik Hammar talar om ”priselasticiteten”, den nationalekonomiska termen för vad som händer när priset på en vara höjs. För hushållen räknar finansdepartementet med – 0,7 för privatpersoner och – 0,2 för företag. Enligt teorin betyder det att om priset på bensin ökar med 1 procent minskar privatpersoners bensinkonsumtion med 0,7 procent.

– På ett till tre års sikt är priskänsligheten ungefär hälften, säger Henrik Hammar.

– Finessen med  att använda energiskatten som styrmedel är att de som påverkas kan använda höjningen som de finner bäst. De kanske väljer att inte åka på bilsemester eller kanske tar tåget i stället, till exempel.

Men hur påverkas utsläppen av att bensinpriset sjunkit kraftigt det senaste året?

– Det är ett jättebra exempel på att det händer andra saker i ekonomin. Logiken säger att folk kör mer när priset sjunker, men de stora valen görs ju på längre sikt.

Har ni i era beräkningar tagit hänsyn till att bensinpriset sänkts?

– Nej det har vi inte gjort. Om vi ska titta på det behöver vi göra en mer ambitiös analys, säger Henrik Hammar

Hur kommer ni följa upp att era beräkningar stämmer?

– När pengarna från energiskattehöjningen kommer in från Skatteverket får vi ett utfall och den utvecklingen följer vi och redovisar i statsbudgeten, säger Henrik Hammar.

Landbygden påverkas mer

Roger Pyddoke vid Statens väg- och transportforskningsinstitut tänker i ett kommande forskningsprojekt undersöka höjda bränsleprisers fördelningspolitiska effekter.

– En energiskattehöjning påverkar folk som bor på landsbygden mer än de som bor i tätorter. De använder sin bil mer.

– Om de som bor på landet inte ska drabbas hårdare får man fundera på hur man ska kompensera dem. Men det är förstås en politisk fråga, säger Roger Pydokke.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Livekollen

Mer i ämnet