Syriska flyktingar i flyktingförläggningen Zaatari i Jordanien. Foto: TT

”Svårt att styra migrationsströmmar”

Uppdaterad
Publicerad
SVT:s Livekollen har försökt besvara frågan: ”Leder omriktat bistånd till att färre söker asyl i Sverige?” Vi har inte funnit någon forskning som talar för eller emot påståendet att flyktingar stannar kvar i lägren i krigets närområden om man förbättrar villkoren där.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson hävdade i gårdagens partiledardebatt att regeringens invandringspolitik leder till en välfärds- och systemkris när det anländer upp till 2000 asylsökande per dag.

– Vi måste få ett stopp på asylinvandringen nu, rikta om flyktinghjälpen till närområdet där dom allra flesta flyktingar finns, så att vi fokuserar på att hjälpa så många flyktingar som möjligt samtidigt som vi räddar systemen och välfärden i Sverige, sa Jimmie Åkesson.

SVT:s Livekollen har under dagen försökt besvara den här frågan: ”Leder omriktat bistånd till att färre söker asyl i Sverige?”

Av Sverigedemokraternas budgetmotion för år 2016 framgår att partiet vill satsa sammanlagt 9 miljarder kronor mer än regeringen per år, sammanlagt 36 miljarder fram till och med 2019, på ”flyktinghjälp i närområdet”. Pengarna tas framför allt från det reguljära utvecklingsbiståndet som samtidigt prutas rejält de närmaste åren.

UNHCR: Det behövs mer pengar

FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, vill inte spekulera om vilka effekterna skulle bli om Sverigedemokraternas förslag blev verklighet. Fredrik Sperling, presstalesperson i Sverige, säger att det är många faktorer som avgör om flyktingar väljer att söka sig till Europa.

– Man måste satsa både på ett humant och väl fungerande mottagande av de människor som söker sig till Europa och Sverige och som har rätt att söka asyl, och samtidigt på att förbättra förhållandena i flyktinglägren i till exempel Turkiet, Libanon och Jordanien.

Fredrik Sperling poängterar att UNHCR, som leder och samordnar de internationella insatserna i länderna kring t ex Syrien,  anser att det i år behövs 4,5 miljarder dollar för ändamålet. Hittills har FN:s medlemsländer bidragit med 1,8 miljarder dollar, det täcker 41 procent av behoven.

– Det är uppenbart att det behövs mycket mer pengar, säger Fredrik Sperling.

Samma debatt i många länder

Det finns såvitt vi har kunnat finna ingen forskning som undersökt om satsningar på att förbättra förhållandena för flyktingar i ”närområden” fungerar i den meningen att människor väljer att stanna kvar.

Zoran Slavnic är universitetslektor vid Linköpings universitet och migrationsforskare. Han kom själv som flykting från kriget i Bosnien till Sverige i mitten av 1990-talet och disputerade år 2000 på en avhandling i sociologi om bosnienkroatiska flyktingar. Sen dess har han arbetat med andra migrationsfrågor och betonar att han inte är någon expert på just detta.

– Debatten om det är bäst att hjälpa ”där” eller ej finns inte bara i Sverige. Frågan diskuteras i alla berörda länder; Tyskland, Kroatien och Ungern, säger Zoran Slavnic.

Svårt att stoppa migrationsströmmar

EU enades i förra veckan om att ge Turkiet 1 miljard Euro (ca 9 miljarder SEK) till stöd för att bygga upp sex gigantiska flyktingläger för upp till två miljoner människor.

– Men det är inte säkert att det minskar viljan att söka sig en framtid på annat håll. Historien visar att det är väldigt svårt att stoppa eller styra migrationsströmmar. Det går inte att stänga gränser helt, människor hittar alltid vägar. Inte ens Ungern, som satt upp stängsel längs gränserna, kommer att lyckas, säger Zoran Slavnic.

Enligt Slavnic är natuligtvis det viktigaste för att bromsa flykten att få ett stopp på kriget.

Måns Fellesson är seniorforskare på Nordiska Afrikainstitutet. Han leder ett forskarlag som studerar migration och rörlighet. Han tror inte att Sverigedemokraternas förslag om bistånd till ”närområdet” skulle få nämnvärd effekt:

– Det är troligen en rad faktorer som påverkar, men jag tror en drägligare situation i flyktinglägren inte har någon betydande påverkan, säger Måns Fellesson.

Men varför lämnar i så fall människor flyktinglägren i exempelvis Mellanöstern?

– Därför att det inte finns någon lösning i sikte. I den situation som råder i exempelvis Syrien, med många barnfamiljer bland flyktingarna, är det utan tvekan den viktigaste faktorn. Folk inser att en lösning på konflikten inte finns i närtid, utan kanske 10 år eller mer bort. Då flyr man igen för sina barns framtids skull.

Vill bygga en framtid

Måns Fellesson menar att det inte finns någon flykting som ser ett flyktingläger som en permanent lösning.

– De väntar på att kunna återvända till sina hem, men när det blir uppenbart att det inte är möjligt vill de ta sig till en plats där de har större möjligheter att bygga sig en framtid.

Institutet för näringslivsforskning har undersökt vilka faktorer som är avgörande när migranter väljer destinationsland. I en rapport som kom i augusti i år sägs att stabilitet i samhällssystemet är en avgörande faktor. Tidigare har det sagts att migranter rör sig från fattigare till rikare länder. Men val av destination beror i många fall på hur väl ett samhälles institutioner fungerar. Frånvaro av korruption i ett mottagarland är en faktor som framhålls i rapporten.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Livekollen

Mer i ämnet