Den här gången handlar det om migrationspolitiken, SD:s viktigaste profilfråga. Utspelet av SD-toppen Mattias Karlsson har fått stor uppmärksamhet. Det är inte konstigt. Motsättningar i ett regeringsunderlag och antydningar om en potentiell regeringskris är alltid hett nyhetsstoff. Det är sannolikt också en av ingredienserna i SD:s kalkyl bakom utspelet.
För bara några veckor sedan gjorde SD ett liknande utspel om reduktionsplikten, dvs hur mycket biodrivmedel som ska blandas i bensin och diesel. Partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt varnade för regeringskris om inte SD fick igenom sina krav i regeringsförhandlingarna om reduktionsplikten.
Också detta är en viktig fråga för SD som gick till val med löfte om kraftiga sänkningar av bensin- och dieselpriserna. Hittills är man inte i närheten av att uppfylla dessa krav, vilket skapat frustration både bland egna politiker och väljare. Det är alltså inte vågat att gissa att partiledningen idag upplever sig vara under press. Man känner ett ökat tryck att leverera på sina vallöften.
Sverige kan inte stoppa beslutet själva
Migrationspolitiken är utan tvekan den viktigaste frågan för partiet. Dagens utspel kan därför tolkas som ett sätt att visa väljarna att man är beredd att driva denna fråga till den yttersta spetsen, även till priset av det nuvarande regeringssamarbetet.
Det finns dock flera frågetecken kring utspelet. EU-parlamentets beslut innebär inte att frågan slutgiltigt har avgjorts. Tvärtom återstår flera steg. Nu ska rådet ta ställning, dvs de enskilda medlemsländerna. De kommer sannolikt inte att landa i samma slutsats som parlamentet, men här pågår fortfarande förhandlingar. Och här tycker den svenska regeringen ungefär som SD.
Beslutet i rådet mellan EU-länderna fattas dessutom med kvalificerad majoritet. Sverige kan alltså inte stoppa ett beslut på egen hand. Hur frågan slutgiltigt landar är alltså ännu för tidigt att spekulera om. Först våren 2024 kan ett färdigt beslut vara klart. Även detta kan dock tas med en nypa salt. EU-länderna har diskuterat en gemensam migrationspolitik i tio år utan att man lyckats ena sig om en gemensam linje.
Utspelen kan slå tillbaka mot SD
Av SD:s agerande just nu kan man dock dra andra slutsatser. En är att hoten om regeringskris tydligt illustrerar den nuvarande regeringens beroende av SD i riksdagen. Den dag SD bestämmer sig för att dra tillbaka sitt stöd faller regeringen. Att återkommande hamna i den här typen av diskussioner om intern splittring och risk för regeringskris riskerar att långsiktigt underminera bilden av regeringsduglighet.
Men utspelen kan också slå tillbaka mot SD – om man inte gör allvar av hoten. Hot om regeringskris är det yttersta vapnet ett stödparti har mot den regering man samarbetar med. Det ligger i sakens natur att detta inte kan användas för ofta. Då förlorar det sin tyngd. Det blir lite som i sagan om pojken och vargen, där den unge fåraherden hela tiden ropar ”vargen kommer” för att få uppmärksamhet. Men när vargen aldrig dyker upp tröttnar omgivningen. Till slut är det ingen som tror på pojken.