Paulina Johansson är fackligt aktiv i Byggnads men tycker att attitydförändringarna går för sakta i den mansdominerade branschen. Foto: Privat

Inga framsteg i byggbranschen – metoo förlöjligas

Uppdaterad 13 oktober 2018

Publicerad 13 oktober 2018

Paulina Johansson arbetar som ombudsman för byggfacket men tycker att attitydförändringarna går sakta i denna mansdominerade branschen.

– Efter uppropet fanns det en seriös debatt men det gick snabbt över. Nu får man höra att vi tjejer haft vår tid i rampljuset och att det är dags att lugna ner sig, säger hon.

Paulina Johansson, en av de kvinnor som deltog i metoo-uppropet inom byggbranschen, utsattes för ett sexuellt övergrepp av en handledare när hon var 19 år och jobbade som rörmokarlärling. Händelsen påverkade henne mer än hon trott och i dag stöttar hon andra kvinnor.

– Jag fick ett stort stöd av vårt kvinnliga nätverk. Det är viktigt att man får berätta för någon vad som hänt, säger Johansson som i dag arbetar som ombudsman för byggnadsfacket i region Gävle-Dala.

Ett år efter #metoo

Sexuella närmanden

Sedan metoo-uppropet #sistaspikenikistan har Paulina haft kontakt med flera kvinnor som hävdat att de blivit utsatta för sexuella trakasserier. Det har gällt både sexuella närmanden och även könsdiskriminering.

– Jag uppmanar alla utsatta kvinnor att anmäla händelserna så att man kan reda ut vad som hänt. Men jag vet av egen erfarenhet hur svårt det är och att man behöver stöd i den processen, säger Paulina Johansson.

Byggnads- och chefsfacket Byggcheferna drog igång kampanjen Stoppa machokulturen 2015. De ville satsa på utbildning och en insatsstyrka som snabbt ska ingripa om kvinnor behandlas illa. Nu finns hjälpmedel, råd, stöd och tips samlat på sajten stoppamachokulturen.nu.

Styrelsen i pussy hats

Johan Lindholm och den kompakta, manliga styrelsen för Byggnads kom på en idé 2015 om hur man kunde signalera att man ville jobba för en mer jämställd bransch. De satte på sig så kallade pussy hats i en gruppbild, något som väckte en hel del uppmärksamhet.

Byggnads styrelse iförda pussy-hats för att visa solidaritet med kvinnor. Mössorna är en symbol för feminism och började användas av kvinnor i USA i protest mot president Trump. Foto: Byggnads

Men i Byggnads förbundsstyrelse finns fortfarande inga kvinnor och förslaget att adjungera Byggnads kvinnliga nätverk röstades ner på kongressen i våras.

– Jag tycker att det vore bra om det kom in fler tjejer i styrelsen och i branschen, säger Johan Lindholm, ordförande i Byggnads.

Där ska man nu lansera kampanjer i skolorna för att få fler tjejer till byggen.

- Vi kämpar på med att få in fler tjejer i styrelserna. Det går sakta men åt rätt håll, säger Anna Lundström, ställningsmontör med många års erfarenhet i byggbranschen. Hon anser dock att de nedvärderande skämten har fortsatt på många arbetsplatser, trots metoo-kampanjerna.

Fakta: #sistaspikenikistan

4 627 kvinnor inom byggbranschen undertecknade uppropet med runt 200 vittnesmål om sexuella trakasserier, övergrepp och sexism.

”Vi hoppas att våra manliga kollegor och arbetsgivare tar till sig av våra berättelser. Vi kräver med detta upprop att ni öppnar era ögon, höjer era röster och arbetar för ett hållbart arbetsklimat. För oss och för er. Vi finns och vi har fått nog – vi vill sätta sista spiken i kistan. Underskrifterna betyder inte att alla är drabbade men att vi alla står bakom uppropet”, skriver man bland annat i uppropet.

Inom byggfacket är bara 1,4 procent av medlemmarna kvinnor och antalet har ökat något det senaste året. På byggena är 99 procent av hantverkarna män. I ledningspositioner finns tio procent kvinnor.

Vad är en pussy hat?

De rosa stickade mössorna började användas i USA av kvinnor som deltog i Women's March som en protest mot president Trumps kvinnosyn. På internationella kvinnodagen användes huvudbonaden på många håll i Sverige som en feministisk symbol.

”Pussy” är en ordvits som betyder både kattunge – därav formen med kattöron på mössorna – och anspelar på Trumps uttalande ”Grab'em by the pussy”, där pussy betyder kvinnligt könsorgan.

Ett år efter #metoo

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.