Javid, 17, flydde till Sverige: ”De flesta dör”

Uppdaterad
Publicerad

17-åriga Javid är ett av tusentals flyktingbarn som lämnat krig och skräck och flytt till Sverige utan vare sig föräldrar eller familj.

Javid kommer från Afghanistan. På vägen hit gömde han sig på lastbilar, båtar och tåg för att inte bli upptäckt. På frågan hur han lyckades skaffa mat under flykten svarar han på knackig svenska att han hade det mycket svårt.

– Vi måste klara oss, vi fick jaga efter mat. Det var jättesvårt att komma hit.

Ensamkommande flyktingbarn

Under flykten passerade han åtta länder. Afghanistan, Iran, Turkiet, Grekland, Italien, Frankrike, Tyskland och Danmark. Han berättar att det var förhållandevis enkelt att ta sig från Afghanistan till Iran – men att problemen började så snart han lämnade Iran för att ta sig vidare.

– Det är jättesvårt. De flesta kommer inte hit, de dör på något sätt. Det är farligt, säger han.

Liksom de flesta ensamkommande tonåringar som kommer till Sverige, bor Javid på ett så kallat HVB, ett hem för vård och boende. Där är tänkt att barnen ska få omvårdnad och stöd. Där kan ungdomarna bo i upp till tre år, ibland längre tid än så.

Saknade sin familj

Många är svårt traumatiserade av sina upplevelser. Väntan på uppehållstillstånd eller utvisningsbesked kan vara mycket ångestfylld, likaså saknaden efter familj och vänner.

– Från början jag grät jag och saknade min familj. Men nu är mitt hjärta som en sten. Jag saknar inte längre.

SVT:s genomgång av Socialstyrelsens 174 tillsynsbeslut över hem som fått kritik, visar att nästan fyra av tio hem helt saknade eller hade bristfälliga journalanteckningar.

Bland dem finns Javids boende HVB Västra hamnen 2 i Malmö som är ett kommunalt så kallat PUT-boende, ett hem för ensamkommande flyktingbarn med permanent uppehållstillstånd.

Går inte att följa vården

Socialstyrelsens tillsynsrapporter visar att det inte går att följa vården för barnen på Västra hamnen 2, då det inte finns några journaler på plats – något som är nödvändigt för att personal som kommer och går ska kunna följa barnen i deras vardag.

Tina Lindström Behrndtz, sektionschef på Västra hamnen 2, tycker Socialstyrelsens kritik är obefogad.

– Här finns en akt på varje inskriven ungdom. Man kan följa hela vården om man går till socialsekreterarens journalföring. Vi har ju ingen myndighetsutövning här, utan vi har en placering.

Personliga värderingar

Men enligt de bestämmelser som gäller för ett HVB, ska det alltså finnas en journal för varje barn på själva boendet, inte bara hos en socialsekreterare. Dokumentationen ska visa vilka åtgärder som har satts in för att möta barnet och dess behov. På Javids boende innehöll några akter dessutom omdömen med personliga värderingar och känslor, vilket inte är tillåtet.

Javid är ändå mycket tacksam för att han fått komma till Sverige. Han har fått beskedet att han får permanent uppehållstillstånd och han har nu stora planer för framtiden.

– Jag vill bli fotbollsproffs. Om det inte går vill jag bli bilmekaniker.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ensamkommande flyktingbarn

Mer i ämnet