I Göteborg gör sig kommunen redo att ta emot den framtida koldioxiden i vad som kan bli Sveriges första koldioxidterminal – ett av flera koldioxidinfångningsprojekt som stöds av statliga Industriklivet.
Projektet är både världsunikt och något av en ohelig allians: Tre av Göteborgs kommunala bolag har nämligen gjort gemensam sak med olje- och gasindustrin i hopp om att få terminalen på plats i Göteborg.
Kostar runt tre miljarder
Göteborgs kommunala hamnbolag står för marken och säkerheten kring den nya anläggningen.
– Vi hoppas på att alla våra samarbetspartners i det här projektet, som är utsläppare av koldioxid, samlar in sin koldioxid – och att vi sedan samlar in allt i ett mellanlager för att sedan forsla ut det till en slutförvaring, säger Jill Söderwall, markansvarig för Cinfracap, Göteborgs hamn.
Kommunala Göteborg energi ska enligt planen bygga, äga och driva koldioxidterminalen – tillsammans med energiinfrastrukturbolaget Nordion Energi. Runt tre miljarder beräknas projektet kosta.
Men varför vill ett kommunalt bolag deläga ett så dyrt och potentiellt riskabelt projekt?
– Vi ser oss som möjliggörare, för att bidra till att minska utsläppen av koldioxid inte bara i den här regionen, utan i hela Sverige. Så här stora och komplicerade projekt är svåra för en enda aktör att hantera, där har vi en viktig roll, säger Alexandra Angelbratt, projektledare för Cinfracap på Göteborg energi.
Hur mycket kommer det att kosta göteborgarna?
– Vi är ett kommunalt bolag som verkar på ett bolagsmässigt sätt, de som vill nyttja den här anläggningen kommer också att få betala för det.
Oro över priset
En kartläggning som SVT Nyheter gjort visar att lokala energibolag dominerar bland de koldioxidinfångningsprojekt som stöds av den statliga satsningen Industriklivet. 9 av 12 företag med statsstödda förstudier eller piloter för att avskilja och lagra koldioxid är i fjärrvärrme- och avfallssektorn, och ännu fler ingår i forskningsprojekt med färdplaner och infrastrukturprojekt som det i Göteborg för tekniken. Många av dem är kommunala.
Men det finns en oro över priset och hur mycket regeringen är beredd att satsa för att få upp volymerna. Först då beräknas tekniken bli billigare. Uppskattningar hur mycket det kostar att avskilja och lagra ett ton koldioxid varierar i dag mellan 400 kronor och upp till 2 000 kronor. Det kan bli en dyr affär för den som räknar fel eller inte kan leverera.
Kommer tillräckligt många att våga satsa på det här?
– Det är klart att finns inte de ekonomiska incitamenten, så kommer inte det här att flyga. Men vi i vår arbetsgrupp fortsätter som planerat, det här ska vi fixa, säger Jill Söderwall.