Under sitt sommartal i Stockholm meddelade partiledaren Jan Björklund att Liberalerna vill anställa 18 000 lärarassistenter som ska utföra de sysslor som lärare gör utanför klassrummet – vakta provskrivningar, servera skolmat, planera utflykter och rapportera närvaro, bland annat.

– De allra flesta lärarna upplever att de får för lite tid till att planera, genomföra och utvärdera sina lektioner. På det sättet är det här ett helt nödvändigt förslag, och det skulle bidra till att göra yrket mer attraktivt, menar Åsa Fahlén.

För många lektioner

Men två risker tornar upp sig i och med förslaget, menar hon. Bland annat gäller det att den frigjorda tiden för undervisning inte byggs på med ytterligare lektionstid och elevgrupper.

– I och med lärarbristen finns det en risk att lärare, i stället för att få mer tid till sin befintliga undervisning, bara belastas med ännu fler lektioner och får ta sig an ännu fler elevgrupper. Då är det inte säkert att arbetsbelastningen blir bättre.

”Kan inte plocka in vem som helst”

Den andra risken som Åsa Fahlén ser handlar om vilka kvalifikationer och arbetsuppgifter lärarassistenterna skulle ha om förslaget gick igenom.

– Det är lätt att prata om ”fler vuxna i skolan”. Men det är viktigt att alla vuxna på skolan är medvetna om och jobbar mot samma mål. Man kan inte bara plocka in vilka som helst.

Det är stor skillnad på att till exempel hjälpa till i matbespisningen och att ta över kontakten med elevernas föräldrar, fortsätter hon. Och behoven ser olika ut på till exempel en gymnasieskola och en lågstadieskola.

– Assistentuppdraget skulle behöva bestå i väl avgränsade uppgifter, så att de som anställs har rätt kvalifikationer för det arbete de ska utföra.