Stäng

Inrikes

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Ett tips kan vara att gärna äta mer grönt efter säsong, säger Viktoria Fredholm till SVT. Foto: SVT

Lista: Här är varorna som blivit dyrast i mataffären

Uppdaterad
Publicerad

Krig i Ukraina, sanktioner mot Ryssland, dåliga skördar och el, diesel och gödningsmedel som har blivit dyrare. Lantbruket är hårt pressat just nu, och hand i hand har matpriserna i landets butiker stigit rejält. Här är livsmedlen som ökat i pris, enligt SCB:s statistik.

– Min bild är att den här prisuppgången kommer att klinga av något under hösten, men frågan är om priserna sedan hänger kvar på höga nivåer, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk rådgivare på Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

Livsmedel som ökat mest i pris sedan juli 2021

Kaffe: 39 procent dyrare

Honungsmelon: 38 procent dyrare

Gurka: 37 procent dyrare. Gurkan är en av produkterna som har ökat allra mest i pris i matbutikerna det senaste året.

– Om det blir sämre skördar så ser man det omedelbart på prissättningen. Och producenterna har behövt el i sina växthus och de behöver gödningsmedel för att odla, det är några viktiga förklaringar, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk rådgivare på Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

– Vi ser också en ökad efterfrågan på produkter från växtriket, vilket också gör att priserna drar uppåt, säger han.

Hushålls- och lättmargarin: Nästan 35 procent dyrare 

Färsk lax: 35 procent dyrare 

Citroner: 34 procent dyrare 

Blomkål: 32 procent dyrare 

Fjäderfän (kyckling): 31 procent dyrare 

Mat- stek- och grilloljor: 31 procent dyrare

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Här berättar kunderna i Matmissionens sociala butik i Jakobsberg om hur de drabbas av de skenade matpriserna. Foto: SVT/Sebastian Strandberg

Livsmedlen som ökat mycket i pris

Vitkål: 28 procent dyrare 

Mjöl: 27 procent dyrare 

Hårdost: 25 procent dyrare 

Lammkött: 26 procent dyrare 

Mjölk: 24 procent dyrare 

Filmjölk och yoghurt: 23 procent dyrare 

Ägg: 22 procent dyrare 

Gul lök: 22 procent dyrare 

Smör och annat smörgåsfett: 21 procent dyrare 

Ris: 20 procent dyrare 

Paprika: 19 procent dyrare

Livsmedlen som ökat lite i pris

Alkoholhaltiga drycker: 1,7 procent dyrare 

Socker: 1,9 procent dyrare 

Nötter och torkad frukt: 1,9 procent dyrare 

Tobak: 2 procent dyrare

Livsmedlen som minskat i pris

Purjolök: 19 procent billigare 

Småcitrus: 12 procent billigare 

Vindruvor: 4,1 procent billigare 

Salladskål: 2,9 procent billigare 

Morötter: 2 procent billigare 

Kiwi: 1,8 procent billigare 

Färska bär: 1,5 procent billigare 

Äpplen: 1 procent billigare 

Livsmedlen med oförändrat pris

Kex och skorpor

Potatis: I butik har priset för konsumenterna stått helt still enligt SCB, men ersättningen som odlarna får för råvaran har ökat med 25 procent det senaste året enligt organisationen Potatisodlarna.

– Odlarna har haft kostnadsökningar på ungefär samma nivå. Men året som kommer är fruktansvärt osäkert och många kommer nog att se över sin odling och kanske minska på potatis och öka odlingen av något annat. Att få tag på gödningsmedel är en stor osäkerhetsfaktor, så nästa år är ett jättestort frågetecken. Den stora utmaningen för odlarna har inte varit det här året utan nästa, säger organisationens ordförande Roger Nolsa.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Här är vardagsprylarna som ökat i pris – SVT:s reporter förklarar

Sammanställningen

Det är SCB som har listat prisökningarna på livsmedel i butik. Sedan förra året har livsmedelpriserna stigit med i genomsnitt 13,5 procent, enligt SCB.

Delas livsmedlen in i grupper har kaffe, te och kakao blivit dyrast jämfört med juli 2021. Priset för dessa varor har ökat med nästan 34 procent. 

Oljor och fetter har blivit 26 procent dyrare och priset på mjölk, ost och ägg har stigit med nästan 22 procent. 

Källa: Statistikmyndigheten SCB/TT 

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.