Foto: TT/SVT

Livekollens granskning – här är resultatet

Uppdaterad
Publicerad

Om statliga Vattenfall skulle vilja stänga kolkraftverk i Tyskland kan det inte göras utan ett godkännande av den tyska nätmyndigheten. Med stöd i tysk lag kan Vattenfall istället tvingas att fortsätta driften. Det är resultatet av SVT:s Livekollen dygnslånga granskning.

I Agenda i går kväll sa Vänsterpartiets miljöpolitiske talesperson Jens Holm, i debatt med Dagens Industris politiske redaktör PM Nilsson, att Vattenfall som ägare har makten över sina tyska kraftverk och brunkolsfyndigheter.

På frågan: ”Kan Vattenfall bestämma att man kan avveckla kolkraften i Tyskland?” svarade Jens Holm:  – Det är Vattenfall som äger de här fyra brunkolkraftverken. Det är Vattenfall som äger de här, jag tror att det är fem, dagbrotten. Det är Vattenfall som äger rättigheterna till att öppna nya dagbrott med brunkol. Vattenfall kan säga att nej vi låter det ligga kvar under marken.

Tysk myndighet kan säga nej

SVT:s projekt #livekollen valde att granska Jens Holms påståenden och försöka svara på frågan: Kan Vattenfall på egen hand lägga ner kolkraften i Tyskland? 

Livekollens granskning visar nu att Vattenfall inte på egen hand kan stänga sina tyska kolkraftverk. Åtgärden kräver godkännande av den tyska myndigheten Bundesnetzagentur (”Federala kraftnätsmyndigheten”) och beslutet kan bli nej, vilket har hänt vid flera tillfällen. På längre sikt skulle Vänsterpartiets linje kunna fungera. Och den miljöpolitiske talespersonen Jens Holm sa också i Agenda att han tänker sig att en avveckling av Vattenfalls brunkolsverksamhet skulle kunna vara genomförd år 2030.

Brunkol stor del av energiförsörjningen

Tyskland är inne i en mycket omfattande omställning av elproduktionen. Efter katastrofen i Fukushima 2011 beslutade förbundsregeringen att Tysklands 17 kärnkraftsreaktorer ska stängas senast år 2022. Samtidigt vill regeringen minska utsläppen av koldioxid och bygga ut produktionen av förnybar energi. Under en övergångsperiod kommer mycket av Tysklands elbehov att produceras i gas- och koleldade kraftverk. Och det är här som Vattenfall kommer in i bilden. Den statliga energijätten expanderade på 1990-talet i Europa och blev ägare till brunkolseldade kraftverk och dagbrott i Tyskland.

Vattenfall brunkolsverksamhet står för tio procent av Tysklands energiförsörjning och kraftverkens samlade utsläpp av den klimatpåverkande koldioxiden är betydligt större än hela Sveriges samlade utsläpp. Den tyska elproduktionen omgärdas av ett omfattande regelverk för att säkra tillgången på el. Skulle Vattenfall välja att, som Vänsterpartiet vill, stänga ett kraftverk, måste man ett år i förväg meddela kraftledningsoperatören i området och också Bundesnetzagentur. Om myndigheten och nätoperatören anser att kraftverkets elproduktion är systemkritisk kan de fördröja en nedläggning i maximalt två år. Därefter kan en ny prövning göras om en nedläggning kan ske utan risk för elbrist. Kraftverksägaren får under tiden viss ekonomisk kompensation för att man tvingas till fortsatt drift.

Här kan du se hela Livekollens granskning!

* Vattenfall äger fyra brunkolseldade kraftverk.
* Vattenfall bryter brunkol i fem dagbrott. Företaget har ansökt om att få öppna tre nya dagbrott och har brytningsrättigheterna till ytterligare två.
* Brunkolsverksamheten står för cirka 10 procent av Tysklands energiförsörjning.
* Ledningen för Vattenfall vill sälja hela brunkolsverksamheten inklusive kraftverken. Ett av skälen är att infria det långsiktiga målet att minska företagets totala koldioxidutsläpp från 94 miljoner ton år 2010 till 65 miljoner ton år 2020.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Livekollen

Mer i ämnet