Göran Persson var Sveriges statsminister (S) åren 1996-2006. Nu väntas han ta över posten som Swedbanks ordförande, i en tid där banken skakas av skandaler. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Lögnerna och vinstkraven – här är 10 frågor Persson måste ta tag i

Uppdaterad
Publicerad

ANALYS · Efter skandalen inom Swedbank – på onsdagen valdes Göran Persson till bankens nya ordförande. Här är 10 frågor som den tidigare statsministern måste ta tag i.

Knut Kainz Rognerud

Knut Kainz Rognerud

Ekonomireporter

1. Lögnerna

I oktober 2018 sa den tidigare vd:n Birgitte Bonnesen att någon penningtvätt eller ”otvättade bykar” inte fanns i Baltikum. ”Vi har gått igenom allting”, uttryckte hon.  

SVT har kunnat visa att Bonnesen redan 2013 informerades om misstänkt penningtvätt. Efter avslöjandena har hon anklagats för att ha ljugit om vad hon visste. Hon har senare sagt att formuleringarna var ”olyckliga”.

Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

2. Brottsmisstankarna

I februari beslutade Ekobrottsmyndigheten att inleda en förundersökning för insiderbrott. Misstanken gäller den information Swedbanks ledning gav till några utvalda storägare om Uppdrag Gransknings kommande avslöjande i februari. 

I mars utvidgades utredningen till grovt svindleri. Åklagaren granskar alla de uttalanden som olika chefer på Swedbank lämnade under 2018 och 2019 om vad de kände till om den misstänkta penningtvätten.

3. Grimstadsrapporten

Om inte Göran Persson redan läst den är det verkligen det första han borde göra. Den norske advokaten och tidigare ekobrottsåklagaren Erling Grimstad lämnade i december 2018 ett utkast till en mycket kritisk rapport om misstänkt penningtvätt till bankens ledning. Rapporten innehöll en rad allvarliga uppgifter. 

Bankens så kallade högriskkunder omsatte 2010-2016 mellan 10 och 20 miljarder euro årligen. Advokaten uppmanade ledningen att omedelbart sluta stoppa papper i dokumentförstöraren. Han uppmanade ledningen att också omedelbart rapportera om den misstänkta penningtvätten till alla berörda myndigheter. Det verkar inte som bankens följde alla råd. 

Det väckte stor uppmärksamhet när bankens tidigare ordförande Lars Idemark vid ordinarie bolagsstämman i mars på SVT:s fråga svarade att han ännu inte läst Grimstadrapporten.

Lars Idermark under en pressträff i mars. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

4. Samarbetet med myndigheter

Enligt ekobrottsåklagaren Thomas Langrot har banken först vägrat lämna rapporten till honom. Vid en husrannsakan försökte bankens styrelse och jurister hindra åklagaren från att ta del av den genom att hänvisa till advokatsekretessen.  

Nu pågår utredningar även hos Finansinspektionerna i Sverige och i Baltikum. 

5. Den amerikanska utredningen

Finansmyndigheten Department of Financial Services, DFS, i New York har inlett en utredning om vilseledande information. År 2016 och 2018 skickade DFS omfattande frågeformulär om vilka kontakter Swedbanks kunder haft med den ökända advokatfirman Mossack Fonseca, vars kunder kopplats till en lång rad ekobrott – bland annat penningtvätt.  

Enligt DFS var Swedbanks svar ytterst bristfälliga. I februari i år fick Swedbank åter ett brev med ett omfattande frågebatteri som just nu kräver stora resurser på banken. 

6. Extern utredning

Swedbanks ledning har uppenbarligen haft en minst sagt komplicerad relation till de utredningar som gjorts om misstänkt penningtvätt. Aktiespararna kräver en extern oberoende utredning, något tidigare vd och styrelsen hittills sagt nej till. 

7. Sparbanksfilosofin

Swedbank är sprungen ur sparbanksrörelsen som fortfarande är stora aktieägare. Det är en bankfilosofi där låg risk, inga vinstkrav och återbäring till kunder och samhälle står i centrum – det vill säga Swedbanks extrema motpol. 

I samband med finanskrisen 2008, då banken var illa ute efter vidlyftiga och riskabla affärer i Baltikum, pratade ordförande om att återgå till rötterna. En ny påkostad reklamfilm gjordes. Där ser man en ekorre plantera en långsamtväxande ek. Han avfärdar kompisens prat som snabba affärer och högtflygande planer. Snabba bilar och stora risker är inget för ekorren.

Utanför Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg, Stockholm. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

8. Vinstkravet

Swedbanks vinstmål är 15 procents avkastning på eget kapital. Det är mycket högt. Att jämföra med sparräntorna på runt en procent. Förra året var avkastningen 16.1 procent.  

En för hög avkastning inom banksektorn kan vara ett tecken på högt risktagande. Åren före finanskrisen 2008 låg bankens avkastning på runt 20 procent.

9. Soliditeten

Det kanske viktigaste måttet för en bank är hur solid den är. Det handlar om hur stor del av bankens tillgångar som ägs av aktieägarna. Det vill säga hur mycket man har i ladorna ifall krisen kommer. Ett traditionellt industriföretag bör ha ungefär runt 30 procent i så kallat eget kapital. Swedbank har cirka 6 procent.  

Det är visserligen högre än många andra banker men fortfarande obehagligt lågt ifall vi får en ny finanskris. De lokala sparbankerna är betydligt mer solida. 

10. Ägarna

Swedbanks kriser är sannolikt en konsekvens av svaga ägare och självsvåldiga chefer. Det problemet kommer troligen kvarstå. Sparbankerna som är största ägare har inte mer än knappt 11 procent av aktierna. Amerikanska riskkapitalbolaget och fondförvaltaren Blackrock är åttonde största ägare med cirka 2,6 procent av aktierna. De är troligen inte så intresserade av sparbanksfilosofi. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.

Swedbank och penningtvätten

Mer i ämnet