Det är två år sedan nioåriga Reza Tajik kom till Sverige från Afghanistan. De senaste nio månaderna har han fått ett hem hos familjen Azizi i Sollentuna. Han visar glatt upp sitt rum där han leker med de yngre barnen i familjen eller drar sig undan med en ipad.
Reza går nu i andra klass och har lärt sig svenska snabbt.
– Alla pratar svenska med mig. Lärarna har hjälpt mig och jag lärde mig av dem, berättar han i SVT:s Agenda.
För familjen Azizi var det självklart att öppna sitt hem för ett barn när flyktingkrisen var som mest akut i höstas.
– Jag växte själv upp med kriget och vet hur det känns. Vi satt här vid köksbordet, jag och min fru, och sade att vi har plats. Vi ville hjälpa till, berättar Raof Dawod Azizi.
Många vill bli familjehem
I höstas mitt under flyktingkrisen tog intresset för att bli ett familjehem fart ordentligt. I Stockholm, Göteborg och Malmö ställde hundratals familjer upp och tog emot barn och ungdomar. En fördubbling från året innan.
Intresset är fortfarande stort på de informationsmöten som kommunerna håller, berättar Roland Andersson, familjevårdsinspektör i Stockholm stad.
Men trots den stora anstormningen är det fortfarande brist på familjehem och det är inte alla som hör av sig för den goda sakens skull.
– Väldigt många har också sett det här som en möjlighet att tjäna pengar. Men vi vill möta de här människorna som verkligen känner för det här utsatta barn och ungdomarna, säger han.
Oseriösa aktörer
På kommunerna har man fått vänja sig vid en ny slags bransch, företag som hör av sig för att förmedla familjehem. Eftersom det är så ont om familjehem har kommunerna haft svårt att tacka nej, trots att det kostar mer med en mellanhand och trots att vissa av dem ger ett oseriöst intryck.
– Det är märkligt att vem som helst utan erfarenhet kan starta ett företag och ragga upp familjehem och sedan hyra ut dem till kommunerna. Allt annat är styrt, men den här verksamheten behöver du inga tillstånd och du kan ha vilken bakgrund som helst, säger Ann-Britt Uddgren, enhetschef ensamkommande Mölndal.
Det har varit pressat och när nu färre flyktingar kommer och socialtjänsterna börjar kontrollera familjerna i efterhand så är det tydligt att vissa aldrig borde ha tagit emot några barn.
Bara i Göteborg måste nu omkring 50 barn omplaceras.
– Det finns en risk att man inte har kontroll. Vi ser det som ett misslyckande varje gång ett barn måste flyttas från ett familjehem till ett annat.
”Nu är han vår son”
Hos familjen Azizi tar man en dag i taget. För dem har det fungerat bra att ställa om från två till tre barn i huset.
– Det var svårare från början. Han har kommit in i det normala livet, förstår situationen, har lärt sig språket och har kompisar i skolan. Vi tänker inte att han är ett flyktingbarn utan att han är vår son, säger Raof Dawod Azizi.
Reportaget sänds i Agenda söndag 1 maj kl 21.15 i SVT2. I studion: Åsa Regnér (S), barn-, äldre- och jämställdhetsminister. Se programmet här, direkt eller i efterhand.