Foto: SVT

Marmorstein om regeringens klimatsatsning: ”Varken C eller L är särskilt förtjusta i Klimatklivet”

Publicerad

På tisdagen presenterade ministrarna och MP-språkrören Isabella Lövin och Per Bolund klimat- och miljödelarna av budgeten för nästa år. Här förklarar SVT:s politikreporter Elisabeth Marmorstein bakgrunden till satsningarna.

– I och med att riksdagen röstade igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget i december förra året drogs anslagen i miljö-och klimatbudgeten ner med 2,1 miljarder. Redan i vårändringsbudgeten återfördes en del av de pengarna men nu går regeringen hela vägen och höjer de totala anslagen för miljö- och klimatåtgärder till 12,5 miljarder.

– Den största utgiften är det så kallade Klimatklivet som M och KD skrotade helt eftersom de menade att det var var ineffektivt. Klimatklivet har också kritiserats av både Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen som menade att det inte var kostnadseffektivt, kort sagt för lite utsläppsminskningar för pengarna.

Regeringen samarbetar med Centerpartiet och Liberalerna, hur svåra har förhandlingarna varit om miljö- och klimatbudgeten?

– Inte särskilt svåra även om varken C eller L är särskilt förtjusta i klimatklivet. Det som däremot har varit betydligt svårare att enas om är bensinskatten där MP vill återgå till den indexering som infördes 2017 och som innebär att skatten räknas upp med den allmänna prisutvecklingen (KPI) plus två procentenheter.

– Språkrören ville i dag inte svara på hur det blir. Däremot har jag förstått att det inte blir någon höjning av flygskatten nästa år, vilket MP har drivit på för. Men en höjning av flygskatten kan mycket väl bli verklighet senare under mandatperioden som ett led i den gröna skatteväxlingen på 15 miljarder som regeringen och deras samarbetspartier är överens om, säger Elisabeth Marmorstein.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ett förändrat klimat

Mer i ämnet