Det dolda hotet från mc-gängen – den största kriminella gruppen i Sverige: ”Väljer att inte synas”

Uppdaterad
Publicerad

Nära 5 700 personer kan kopplas till de kriminella mc-gängen och tillsammans utgör de den största gruppen som ägnar sig åt organiserad brottslighet i Sverige. Trots det har deras verksamhet delvis pågått i det fördolda, enligt experter.

– Att man inte syns är för att man väljer att inte synas, säger Amir Rostami, kriminolog vid Institutet för framtidsstudier.

Hells Angels, Bandidos, Satudarah och No Surrender.

Efter den senaste tidens sprängdåd och skjutningar har mc-gängen återigen blivit högaktuella.

I november 2018 släpptes rapporten ”Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet” som visar att den klart största gruppen är mc-gängen.

Mc-gängen i siffror. Bilden visar sprängdådet på Gyllenstiernsgatan. Det är ännu inte klarlagt om det var relaterat till mc-gängen men den person som häktats har kopplingar till Bandidos. För en längre förklaring av siffrorna se faktarutan. Foto: Anders Wiklund/TT

Mc-gängen har också den högsta medelåldern och består i störst utsträckning svenskfödda med svenska föräldrar. En stor del av individerna i mc-gängen är även engagerade i företag.

Flera sprängdåd med kopplingar till mc-gäng

Nyligen häktades en man som som har kopplingar både till Bandidos och Bredängsnätverket – mannen är på sannolika skäl misstänkt för sprängdådet på Gyllenstiernsgatan i centrala Stockholm. Att det finns en stor överlappning mellan nätverken och mc-gängen är också något som konstateras i rapporten.

Flera sprängdåd och skjutningar i Mellansverige uppges också ha kopplingar till de kriminella mc-gängen.

Men trots att mc-gängen utgör den största gruppen kriminella har de fått verka relativt ostört, enligt Sven Lindgren, poliskommissarie och expert på kriminella mc-gäng.

En drönarbild visar förödelsen efter sprängdådet i Linköping den 7 juni 2019, en händelse som beskrivs som ett av de värsta sprängdåden i Sverige de senaste 20 åren – och som misstänks ha riktats mot mc-gänget No Surrender. Amir Rostami vill dock inte beskriva den senaste tidens händelser som ett nytt mc-krig: ”Det ger fel associationer till 90-talet, den utvecklingen har vi inte idag. Men att mc-gäng ligger i konflikt med varandra är mer eller mindre något som pågår kontinuerligt”, säger han. Foto: Jeppe Gustafsson/TT

Förklaringen är enkel: det dödliga våldet från de kriminella nätverken i utsatta områden runtom Sverige.

– All kraft har gått till de här övriga gängskjutningarna och sprängningarna. Det får vi betala ett pris för i dag. Men min stora önskan är att vi får större resurser till bekämpningen av mc-gäng, som vi hade god kontroll på under 90-talet och en bra bit in på 00-talet, sa Sven Lindgren nyligen till SVT Nyheter.

Mc-gängens brottslighet bortglömd

Så är mc-gängens brottslighet bortglömd? Enligt Amir Rostami är det så, åtminstone till viss del.

– Skjutningar och bombdåd stjäl resurserna, med all rätt eftersom det är den mest akuta hotbilden. Polisen måste hantera en rad olika hotbilder samtidigt och mc-gängens brottslighet har hittills inte varit av synlig karaktär och därför fått mindre uppmärksamhet, säger han.

Amir Rostami om huruvida mc-gängen blivit ”smartare” sedan 90-talet: ”Det här är inte homogen miljö. Det finns organisationer som är mer rationella, har en bättre organisation för att hantera konflikter, är mer strategiska är bättre på att distansera sig från den synliga brottsligheten. Andra är lika icke-rationella som gatugängen. Men ja, vi har i dag mer rationell och stabil mc-miljö än 90-talet, även om de inte har samma totala kontroll över gängmiljön som då”. Bilden visar begravningen av en Bandidos-medlem i Helsingborg 1996. Foto: Scan-Foto/Pressens Bild/TT

Samtidigt anser Amir Rostami att även medierna behöver uppdatera sina kunskaper om mc-gängen.

– När vi släppte rapporten kommer jag ihåg att en reaktion var ”finns mc-gängen kvar?”. En allmän uppfattning är att om man inte syns så finns man inte. Det är precis tvärtom. Att man inte syns är för att man väljer att inte synas.

Har varit relativt tyst sedan 90-talets mc-krig

Under mitten av 1990-talet och början av 2000-talet rasade det stora nordiska mc-kriget mellan Hells Angels och Bandidos, en konflikt som skördade 12 liv och lämnade nära 100 personer skadade. Sedan dess har det varit relativt tyst kring mc-gängen.

Så varför har det blivit våldsamt just nu?

– Det är trender som går upp och ner. När konflikter uppstår så ökar våldet. Vi såg en liknande utveckling under senare delen av 00-talet men det här nivån av det synliga våldet har varit ovanlig de senaste åren, säger Amir Rostami.

Den 25 september 1997 skakar Bandidos Jim Tinndahn och Hells Angels Bent ”Blondie” Svane Nielsen hand i dansk tv. Därmed blir det fred i det stora nordiska mc-kriget. Foto: Danmarks Radio/FLT-PICA/TT

En annan viktig förklaring till att det i dag finns en konflikt mellan åtminstone två kriminella mc-organisationer är att den holländska mc-klubben No Surrender försöker etablera sig i Sverige.

– Efter det stora nordiska mc-kriget var klubbarna överens att inga nya internationella mc-klubbar får etablera sig i Norden. Det är något parterna i kriget är och var överens om och som varit deras röda linje. Därför blir markeringen våldsam när nya konkurrenter uppstår. Man vill undvika samma utveckling som den i Nederländerna, säger Amir Rostami.

Mc-gängen i siffror

Rapporten ”Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet” bygger på data från Polismyndigheten och Säkerhetspolisen och är en kartläggning av 15 244 individer som ägnar sig åt olika typer av organiserad brottslighet och extremism.

Individerna är uppdelade i kategorier som nätverk, maffia och gatugäng. Här är de viktigaste siffrorna för mc-gängen:

  • 5 693 personer individer ingår i kategorin mc-gäng vilket gör den till klart störst (att jämföra med exempelvis 5 094 individer i nätverken och 776 i gatugängen)
  • Medelåldern i mc-gängen är 27,8 år
  • 77,4 procent är födda i Sverige
  • 56,3 procent är födda i Sverige och har svenskfödda föräldrar (samma siffra för nätverken är 21,2 procent)
  • 36,6 procent av individerna har någon form av bolagsengagemang

Enligt Amir Rostami, en av författarna bakom forskningsrapporten, finns det ingen anledning att göra någon större revidering av siffrorna.

– Det är sällan så stora variationer under så kort tid, säger han.

Friades från kritik mot rapporten

I mars förra året riktade tre forskare kritik mot att rapport bygger på hemlig polisdata som är omöjlig att kontrollera. Rapporten friades dock av Expertgruppen för oredlighet i forskning. ”Anklagelserna i övrigt framstår i allt väsentligt som ett led i en inomvetenskaplig konflikt och kritik av vad som uppfattas som dålig forskning. Det är inte Expertgruppens uppgift att yttra sig över dessa omständigheter”, står det bland annat i beslutet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.