Efter krav från oppositionen lovar statsminister Magdalena Andersson nu att i närtid bjuda in till partisamtal om säkerhetspolitiken. Syftet är bland annat att kunna visa upp nationell enighet, vilket är extra viktigt i ett allvarligt läge.
Enighet kring utrikes- och säkerhetspolitiken har i alla tider ansetts vara av stor betydelse. Det handlar inte minst om de signaler Sverige sänder till omvärlden, att det finns en bred politisk enighet kring den linje som förs. Under andra världskriget och det kalla kriget fanns exempelvis en bred uppslutning kring den svenska alliansfriheten. Denna i sin tur byggde på ett starkt militärt försvar.
Men efter kalla krigets slut och Sovjetunionens sönderfall har säkerhetspolitiken blivit en allt hetare partipolitisk konfliktfråga i Sverige.
Det har också lett till att Nato-frågan växt fram som en av de stora debattfrågorna i svensk utrikespolitik.
En avgörande politisk oenighet
Socialdemokraterna håller fast vid alliansfriheten och får stöd i riksdagen för detta av Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. En majoritet, alltså. Men en betydande minoritet bestående av de borgerliga partierna Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna vill att Sverige söker medlemskap i Nato.
Det finns alltså en avgörande politisk oenighet kring ett av fundamenten i den svenska säkerhetspolitiken. Och det är ingen obetydlig fråga. Ett Nato-medlemskap – med ömsesidiga försvarsgarantier – skulle i grunden förändra den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken.
Men även om det saknas majoritet för ett medlemskap finns en riksdagsmajoritet för en så kallad Nato-option, det vill säga att Sverige klart och tydligt i sin utrikespolitik ska deklarera att ett medlemskap kan bli aktuellt vid ett försämrat säkerhetsläge. Denna riksdagsmajoritet består av M, KD, L, C och SD. SD har motiverat sitt stöd för denna ståndpunkt med att även Finland har en Nato-option.
Regeringen har dock hittills avfärdat detta krav från riksdagen. Utrikesminister Ann Linde (S) har varnat för att en förändring av den svenska säkerhetspolitiken på detta sätt tvärtom skulle kunna förvärra säkerhetsläget i närområdet.
Inga signaler från S om att kompromissa
När statsminister Magdalena Andersson nu sagt sig vara beredd att bjuda in riksdagspartierna till överläggningar om säkerhetspolitiken finns det alltså en hel del att diskutera.
Socialdemokraterna har dock inte givit några som helst signaler om att man är beredd att kompromissa. Samtalen riskerar att bli en uppvisning i nationell oenighet kring grundläggande säkerhetspolitiska vägval – alltså tvärtemot den samsyn som statsministern anser vara så viktig.
Samtidigt innebär de ryska kraven att oppositionen inte kan backa från sina krav på ett Nato-medlemskap eller en Nato-option.
En samsyn från alla partier lär dock gå att frambringa när det gäller att kraftfullt avvisa och fördöma den typ av krav som Ryssland har redovisat. Därför är det viktigt att dessa partiöverläggningar kan komma igång snabbt. Mycket står på spel och läget mellan Ryssland och väst, som redan beskrivs som allvarligt, kan snabbt försämras. Och det kan få långtgående konsekvenser även för Sverige och dess säkerhet.