Nära hälften av de åtalade för blåljussabotage har frikänts

Uppdaterad
Publicerad

Nästan hälften av de som åtalats för sabotage mot blåljusverksamhet har frikänts. Och ytterst få har dömts för grovt brott. Det visar en granskning som SVT Nyheter har gjort.  

– Det är ovanligt med så hög frikännandegrad för något brott, konstaterar Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet.  

Lagen om sabotage mot blåljusverksamhet infördes 1 januari 2020 som en följd av att angrepp mot polis, ambulans- och räddningspersonal blivit vanligare, inte minst i de områden som polisen klassat som utsatta.

Men efter två år och fyra månader med den nya lagen står det klart att det är få som åtalats för brott riktade mot ambulans- och räddningspersonal. 95 procent av åtalen gäller brott mot polisen. Främst mot polisfordon.

Våldsamma upplopp i Sverige

Höga krav i lagtexten

SVT:s granskning visar att de flesta som friades dömdes för andra brott, bland annat våldsamt upplopp eller våld mot tjänsteman. När lagen infördes var den omdebatterad – bland annat för att den kriminaliserade handlingar som redan var brottsliga. Den fick också kritik för att vara både för mild – och för hård.

Grovt brott kan ge upp till livstids fängelse, samtidigt som det kan vara svårt att få gärningspersoner dömda till fängelse på grund av lagens utformning. 

– Jag kan konstatera att lagtexten ställer ganska höga krav, säger Isabell Bjursten, kammaråklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.

SVT Nyheters granskning visar att de som dömts till fängelse för enbart blåljussabotage, går att räkna på ena handens fingrar, och det högsta straffet som dömts ut är fyra månaders fängelse. Det handlade om en situation i Älvdalen där en man vid två tillfällen försökt hindra polisen från att följa efter en misstänkt person under en biljakt, genom att köra ut framför polisbilen.

Granskningen bygger på en insamling av åtal och domar fram till 22 april i år. Totalt har 202 personer åtalats för sabotage mot blåljusverksamhet. Av dem frikändes 98, och tre personer åtalades för grovt brott.

– Generellt när det kommer ny lagstiftning, så kan man ana en viss försiktighet hos domstolarna. Man har bara förarbetena att förhålla sig till, förklarar Isabell Bjursten.

I klippet i topp berättar Isabell Bjursten mer om problematiken och Henrik Tham förklarar varför det är anmärkningsvärt att så många åtalade friats. 

Detta är ”blåljuslagen”

Brottet sabotage mot blåljusverksamhet infördes den 1 januari 2020 efter att det blivit allt vanligare med angrepp på polis-, ambulans- och räddningstjänstpersonal i samband med utryckningar.

I förarbetena till lagen (SOU 2018:2) beskrivs orsakerna så här: ”Orsaken till denna utveckling är enligt direktiven komplex och mångfasetterad. Klyftorna och segregationen i samhället och en ökad skillnad mellan olika områden i en och samma kommun när det gäller bland annat brottslighet och upplevd trygghet, arbetslöshet, skolresultat, samhällsservice och delaktighet utgör en del av den bakomliggande problembilden.”

Straffet för den som döms för brottet Sabotage mot blåljusverksamhet spänner mellan dagsböter och fängelse i högst fyra år. Om brottet bedöms som grovt är straffskalan lägst två och högst 18 års fängelse, eller livstids fängelse. Särskilt beaktas till exempel om brottet framkallat fara för flera människoliv.

Kartläggning blåljuslagen

Av de 202 personer som tilltalades fälldes 104 för åtalspunkten ”Blåljussabotage” och 98 frikändes.

67 personer av de som frikändes fälldes för annan brottslighet, till exempel våldsamt upplopp, våld mot tjänsteman, skadegörelse, stöld eller narkotikabrott.

En klar majoritet (88 procent) av de tilltalade var män.

61 personer av de totalt 202 tilltalade var endast åtalade för ”Blåljussabotage”. 31 personer fälldes och 30 frikändes. Av de 31 som fälldes fick 3 personer fängelse i två månader, 1 dömdes till 4 månaders fängelse, 3 dömdes till skyddstillsyn och 5 dömdes till ungdomsvård. Resterande dömdes till ungdomstjänst, villkorlig dom eller dagsböter.

172 av de 202 tilltalade personerna hade svenskt medborgarskap (85 procent) och 30 personer uppgavs i domen ha utländskt medborgarskap (15 procent).

44 personer åtalades (22 procent) i samband med upplopp eller i samband med större folksamlingar. Av dessa fälldes 11 och 33 frikändes. 28 av de som frikändes dömdes för andra åtalspunkter. Observera att av de 28 tilltalade från kravallerna i Göteborg i juni 2020 så frikändes samtliga för ”Blåljussabotage”, men 26 av dem dömdes för andra brott.

Genomsnittsåldern på de som åtalades är 25 år. Genomsnittsåldern för de som åtalades i samband med upplopp/folksamlingar ligger betydligt lägre – under 20 år.

Spridningen i landet är ganska jämn och nästan alla län finns representerade. En viss överrepresentation finns i Västra Götaland, vilket har att göra med det stora antalet tilltalade efter kravallerna i Göteborg i juni 2020.

33 personer (16 procent) åtalades för händelser som skett i något av de områden polisen klassat som utsatta. Här finns ett visst mörkertal eftersom händelseplatserna anges väldigt diffust för de 28 som tilltalades efter kravallerna i Göteborg i juni 2020. Dessa har därför klassats som ”oklar händelse-adress”.

En mycket kraftig majoritet av åtalen gäller sabotage mot polisen (95 procent). Det vanligaste är attacker mot polisfordon, följt av hot eller våld mot polispersonal.

Så gjorde vi granskningen

Efter drygt två år med den nya så kallade blåljuslagen ville vi undersöka hur den tillämpades.

Vi samlade ihop domar från Acta Publica som hade tilltalade som åtalats för Sabotage mot blåljusverksamhet, BrB (1962:700), 13 kap, 5 c §.

Faktauppgifter i domarna samlades in och sammanställdes sedan i en databas för analys och statistikbearbetning.

Insamlingen gjordes den 22 april 2022 och totalt fick vi träff på 171 tingsrättsdomar med sammanlagt 202 tilltalade. 32 av domarna överklagades till hovrätten, med totalt 36 tilltalade. Två hovrättsdomar med två tilltalade prövades sedan av Högsta domstolen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Våldsamma upplopp i Sverige

Mer i ämnet