Lagen om sabotage mot blåljusverksamhet infördes 1 januari 2020 som en följd av att angrepp mot polis, ambulans- och räddningspersonal blivit vanligare, inte minst i de områden som polisen klassat som utsatta.
Men efter två år och fyra månader med den nya lagen står det klart att det är få som åtalats för brott riktade mot ambulans- och räddningspersonal. 95 procent av åtalen gäller brott mot polisen. Främst mot polisfordon.
Höga krav i lagtexten
SVT:s granskning visar att de flesta som friades dömdes för andra brott, bland annat våldsamt upplopp eller våld mot tjänsteman. När lagen infördes var den omdebatterad – bland annat för att den kriminaliserade handlingar som redan var brottsliga. Den fick också kritik för att vara både för mild – och för hård.
Grovt brott kan ge upp till livstids fängelse, samtidigt som det kan vara svårt att få gärningspersoner dömda till fängelse på grund av lagens utformning.
– Jag kan konstatera att lagtexten ställer ganska höga krav, säger Isabell Bjursten, kammaråklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.
SVT Nyheters granskning visar att de som dömts till fängelse för enbart blåljussabotage, går att räkna på ena handens fingrar, och det högsta straffet som dömts ut är fyra månaders fängelse. Det handlade om en situation i Älvdalen där en man vid två tillfällen försökt hindra polisen från att följa efter en misstänkt person under en biljakt, genom att köra ut framför polisbilen.
Granskningen bygger på en insamling av åtal och domar fram till 22 april i år. Totalt har 202 personer åtalats för sabotage mot blåljusverksamhet. Av dem frikändes 98, och tre personer åtalades för grovt brott.
– Generellt när det kommer ny lagstiftning, så kan man ana en viss försiktighet hos domstolarna. Man har bara förarbetena att förhålla sig till, förklarar Isabell Bjursten.
I klippet i topp berättar Isabell Bjursten mer om problematiken och Henrik Tham förklarar varför det är anmärkningsvärt att så många åtalade friats.