Foto: TT

Allt fler obetalda e-räkningar skickas till Kronofogden

Publicerad

Antalet näthandlare som får betalningskrav ifrån Kronofogden ökar. Jämfört med första halvåret 2017 hade det skett en 50-procentig ökning första halvåret i år. Johan Krantz är analytiker på Kronofogden och enligt honom är en av anledningarna till utvecklingen att många väljer att betala på faktura vid internetköp.

E-handeln på nätet går just nu som tåget. Svenskarna e-shoppar som aldrig förr och omsättningen fortsätter att öka. Men samtidigt ökar också antalet näthandlare som får betalningskrav ifrån Kronofogden.

Fram till den sista juni i år fick Kronofogden in nästan 20 000 krav på obetalda skulder ifrån e-betalningsföretagen Klarna och Qliro. Det motsvarar en ökning med 50,2 procent jämfört med första halvåret 2017.

Analytiker: ”Risk att man överkonsumerar”

Johan Krantz är analytiker på Kronofogden och enligt honom beror utvecklingen på ett förändrat konsumtionsmönster där fler handlar online, kombinerat med enkelheten att betala på faktura.

– Problematiken med internetshopping är att det förvalda betalningsalternativet nästan alltid är faktura. För den absoluta merparten fungerar det bra men det finns en risk att man överkonsumerar eftersom man kan handla med pengar som man egentligen inte har, säger han.

Största gruppen är 18-34 år

Antalet ärenden ökar i alla åldersgrupper men den största gruppen står unga vuxna och yngre medelålders för. Av 19 910 krav på obetalda skulder var 10 688 riktade till personer mellan 18 och 34 år – det vill säga mer än hälften.

En annan tendens som sticker ut är att antalet kvinnor är överrepresenterade – när det gäller andra skulder hos Kronofogden är det generellt män. Båda faktorerna, ser dock Johan Krantz, är på utjämning.

– Unga kvinnor är förmodligen de som anammat den här trenden snabbast men nu ser vi hur det sker en ökning av antalet betalningskrav bland äldre samt män, säger han.

Tycker man ska betala på en gång

De obetalda e-räkningarna handlar ofta om relativt små summor och de flesta betalar efter att de fått kravbrev från Kronofogden. Generellt sett minskar också antalet personer med skulder hos Kronofogden, men Johan Krantz vill ändå uppmärksamma riskerna med att handla på faktura.

– Man vet aldrig vad som händer, förlorar man exempelvis sitt jobb kan det i slutändan leda till att man fastnar i skuldfällan. Samma sak gäller avbetalningsköp och kreditköp, säger han.

Det här händer om du inte betalar räkningen i tid

Visa

Köp

Det börjar med att du till exempel gör ett köp på faktura eller tecknar ett abonnemnag. Efter det får du en räkning, betalar du inte den i tid får du oftast en påminnelse.

Inkasso

Om du inte betalar påminnelsen skickas din skuld vidare till ett inkassoföretag. Om du då inte betalar eller kommer överens med företaget om exempelvis en avbetalningsplan kan skulden skickas vidare till Kronofogden.

Kronofogden

Kronofogden skickar ett brev till dig, ett så kallat betalningsföreläggande. Är kravet felaktigt har du 10 dagar på dig att bestrida det. Om du inte bestrider kravet – eller betalar hela skulden – fattar Kronofogden en typ av dom som ger fordringsägaren rätt att kräva dig på betalning för skulden.

Betalningsanmärkning

En betalningsanmärkning registreras hos kreditupplysningsföretagen. Den visar att du inte skött din ekonomi och kan vara ett hinder för att få lån, köpa varor på kredit, få kontrakt på en hyresrättslägenhet eller teckna ett abonnemang. En betalningsanmärkning finns kvar i tre år även om du betalar skulden.

Utmätning

Då skulden är fastställd kan fordringsägaren lämna kravet vidare för indrivning/utmätning. Kronofogden utreder då om du har tillgångar som kan utmätas som betalning för skulden, eller om det finns utrymme att utmäta i din inkomst.

Källa: Kronofogden och Stockholm stad

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer