Utredningen har utrett assistansersättningen och delar av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
En viktig del i utredningen är att all personlig assistans blir ett statligt ansvar, i dag delas kostnaderna mellan staten och kommunerna.
– Ett delat ansvar riskerar att bli ingens ansvar, sade den särskilda utredaren Gunilla Malmborg vid presskonferensen.
Utgångspunkten har varit att statens kostnader för personlig assistans inte får bli högre än i dag. Kostnader omfördelas därför mellan staten och kommunnerna.
Gunilla Malmborg inledde presskonferensen med att säga att hennes utredning varken innebär ökade kostnader eller besparingar.
– Jag gör inga besparingar, ingen som har LSS-insatser i dag kommer att bli utan insatser.
Stora förändringar
Enligt utredningen ska barn upp till 16 år mista rätten till assistansersättning, de ska istället få andra typer av stöd från kommunen.
– Kommunen ska garantera kvalitén, sade Malmborg och tillade att kommunen har förutsättningar att samordna de förutsättningar som finns eftersom de även har ansvar för till exempel skolan.
Enligt direktiven får statens kostnad för assistans får inte bli högre än i dag. Förslagen innebär enligt utredaren minskade kostnader för staten med 600 miljoner kronor per år, medan kostnaderna för kommunerna ökar med 300-400 miljoner per år.
Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren är den som tar emot utredningen.
– LSS och assistansersättningen har under många år haft problem, bland annat efter förändrad rättspraxis. LSS-utredningen tillsattes för att få till en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning, säger hon i ett pressmeddelande.
S-politikern: Kan inte säga bu eller bä
Kristina Nilsson (S), vice ordförande i socialutskottet, säger att hon ännu inte hunnit sätta sig in i utredningen, men att det största fokuset är trygghet och att de som behöver hjälp ska få det.
– Vi måste titta på helheten innan man kan säga bu eller bä. Det här ska inte leda till någon form av försämring. Det handlar inte om att spara pengar utan göra lagstiftningen tryggare och effektivare så att medborgare som behöver hjälpen får det. När barn och vuxna behöver stöd måste det finnas en trygghet i att man får det.
Frågan om assistansen blev en av valrörelsens stora debattämnen. SVT Nyheter har bevakat ämnet bland annat i dokumentären Striden om assistansen som du hittar här.
Utredningen i punkter:
- Staten ska ta hela ansvaret för personlig assistans, assistansersättningen ska bara sökas hos Försäkringskassan.
- Personlig assistans för barn under 16 år ersätts av insatsen personligt stöd till barn, med kommunen som huvudman. Uppemot 4 000 barn beräknas få det, de flesta i stället för assistans.
- Personer över 16 år som har personlig assistans för psykisk funktionsnedsättning ska i stället styras över till insatsen förebyggande pedagogiskt stöd. Även denna insats ska ha kommunen som huvudman.
- Utredningen bedömer att förslagen kommer att ge fler personer än i dag assistansersättning eftersom ett antal som nu har kommunalt beviljad assistans tillkommer.
- Ersättningen till privata utförare ska även i fortsättningen vara ett schablonbelopp, men det ska finnas olika schabloner.
- Beloppet ska vara högre för insatser på obekväm arbetstid.
- Beloppet ska vara lägre, enligt förslaget 6,5 procent lägre, för brukare som delar hushåll med sin assistent, till exempel en sambo.
- Den som har personlig assistans ska beviljas 15 timmar i veckan för andra personliga behov. Den som vill ha mer tid får ansöka om det.
- Förslagen föreslås träda i kraft från 2022.