LSS-utredningen: Staten ska få hela ansvaret för personlig assistans

Publicerad

Staten bör få hela ansvaret för den personliga assistansen. Det föreslår LSS-utredningen som i dag lämnades över till övergångsregeringen. Just nu hålls en pressträff som SVT Nyheter sänder direkt.

Utredningen har utrett assistansersättningen och delar av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

En viktig del i utredningen är att all personlig assistans blir ett statligt ansvar, i dag delas kostnaderna mellan staten och kommunerna.

– Ett delat ansvar riskerar att bli ingens ansvar, sade den särskilda utredaren Gunilla Malmborg vid presskonferensen.

Utgångspunkten har varit att statens kostnader för personlig assistans inte får bli högre än i dag. Kostnader omfördelas därför mellan staten och kommunnerna.

Gunilla Malmborg inledde presskonferensen med att säga att hennes utredning varken innebär ökade kostnader eller besparingar.

– Jag gör inga besparingar, ingen som har LSS-insatser i dag kommer att bli utan insatser.

Stora förändringar

Enligt utredningen ska barn upp till 16 år mista rätten till assistansersättning, de ska istället få andra typer av stöd från kommunen.

– Kommunen ska garantera kvalitén, sade Malmborg och tillade att kommunen har förutsättningar att samordna de förutsättningar som finns eftersom de även har ansvar för till exempel skolan.

Enligt direktiven får statens kostnad för assistans får inte bli högre än i dag. Förslagen innebär enligt utredaren minskade kostnader för staten med 600 miljoner kronor per år, medan kostnaderna för kommunerna ökar med 300-400 miljoner per år.

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren är den som tar emot utredningen.

– LSS och assistansersättningen har under många år haft problem, bland annat efter förändrad rättspraxis. LSS-utredningen tillsattes för att få till en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning, säger hon i ett pressmeddelande.

S-politikern: Kan inte säga bu eller bä

Kristina Nilsson (S), vice ordförande i socialutskottet, säger att hon ännu inte hunnit sätta sig in i utredningen, men att det största fokuset är trygghet och att de som behöver hjälp ska få det.

– Vi måste titta på helheten innan man kan säga bu eller bä. Det här ska inte leda till någon form av försämring. Det handlar inte om att spara pengar utan göra lagstiftningen tryggare och effektivare så att medborgare som behöver hjälpen får det. När barn och vuxna behöver stöd måste det finnas en trygghet i att man får det.

Frågan om assistansen blev en av valrörelsens stora debattämnen. SVT Nyheter har bevakat ämnet bland annat i dokumentären Striden om assistansen som du hittar här.

Utredningen i punkter:

  • Staten ska ta hela ansvaret för personlig assistans, assistansersättningen ska bara sökas hos Försäkringskassan.
  • Personlig assistans för barn under 16 år ersätts av insatsen personligt stöd till barn, med kommunen som huvudman. Uppemot 4 000 barn beräknas få det, de flesta i stället för assistans.
  • Personer över 16 år som har personlig assistans för psykisk funktionsnedsättning ska i stället styras över till insatsen förebyggande pedagogiskt stöd. Även denna insats ska ha kommunen som huvudman.
  • Utredningen bedömer att förslagen kommer att ge fler personer än i dag assistansersättning eftersom ett antal som nu har kommunalt beviljad assistans tillkommer.
  • Ersättningen till privata utförare ska även i fortsättningen vara ett schablonbelopp, men det ska finnas olika schabloner.
  • Beloppet ska vara högre för insatser på obekväm arbetstid.
  • Beloppet ska vara lägre, enligt förslaget 6,5 procent lägre, för brukare som delar hushåll med sin assistent, till exempel en sambo.
  • Den som har personlig assistans ska beviljas 15 timmar i veckan för andra personliga behov. Den som vill ha mer tid får ansöka om det.
  • Förslagen föreslås träda i kraft från 2022.

Här kan du läsa hela utredningen

Fakta: LSS och personlig assistans

Visa

• LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den infördes 1994.

• Den omfattar tio olika typer av hjälp, varav personlig assistans är en. Andra typer av stöd är ledsagarservice, avlösarservice i hemmet och bostad med särskild service.

• Personlig assistans kan ges till dem som har en omfattande och varaktigt funktionsnedsättning.

• Assistenterna hjälper personen (barn eller vuxen) med grundläggande behov, som att äta, klä sig och sköta hygienen. Det är också möjligt att få assistans för att förflytta sig och delta i olika aktiviteter.

• Kommunen ska stå för personlig assistans för dem med mindre behov än 20 timmar i veckan.

• Den statliga ersättningen är till för dem med störst behov – de som behöver mer än 20 timmars assistans i veckan.

Källa: TT

Fakta: Detta har hänt

Visa

2016: Försäkringskassan uppmanas av regeringen att bidra till att bryta kostnadsutvecklingen för den statliga assistansersättningen.

Försäkringskassan blir strängare i sin regeltillämpning, med stöd av tidigare domar i Högsta förvaltningsdomstolen. Det innebär bland annat att sondmatning inte ses som ett grundläggande behov som ger rätt till assistans.

Maj 2016: Regeringen tillsätter LSS-utredningen, med uppdrag att föreslå besparingar inom assistansersättningen. I direktivet konstateras att kostnaderna ökat med 16 miljarder kronor på tio år.

Juli/augusti 2017: Utredaren, riksdagsledamoten Desirée Pethreus (KD), ber att få sluta. Till ny utredare utses Gunilla Malmborg.

Oktober 2017: Försäkringskassan varnar för att tusentals personer med personlig assistans kan få färre stödtimmar efter en ny dom i Högsta förvaltningsdomstolen.

November 2017: Regeringen presenterar ett åtgärdspaket med syfte att dämpa effekterna av tidigare vägledande domar. Innebär bland annat frysning av de omprövningar av rätt till assistans som normalt görs vartannat år. Tillämpning av assistenters väntetid och beredskap återställs.

December 2017: Socialstyrelsen rapporterar att barn i högre grad än vuxna påverkats negativt av Försäkringskassans strängare tillämpning av reglerna.

December 2017: Försäkringskassan rapporterar att en kraftigt växande andel får avslag på ansökan om statlig assistansersättning.

Februari 2018: Utkast till utredningsförslag läcker. Enligt arbetsmaterialet, som refereras i medier, ska funktionshindrade barn under tolv år inte längre få personlig assistans utan andra former av stöd.

Mars 2018: Lena Hallengren (S) efterträder Åsa Regnér (S) som ansvarig minister för bland annat funktionshindrades rättigheter.

April 2018: Högsta förvaltningsdomstolen slår fast att sondmatning kan ge rätt till assistans.

Maj 2018: Utredningen får ändrade direktiv: Besparingar behöver inte längre föreslås.

Oktober 2018: Nytt utkast till utredningsförslag läcker. Utredningen sägs bland annat föreslå en schablon för alla med assistansersättning på 15 timmar i veckan, utöver tiden för att få hjälp med grundläggande behov.

December 2018: Övergångsregeringen lovar lagändring som gör klart att hjälp med andning och sondmatning ska räknas som grundläggande behov i bedömningen av personlig assistans.

10 januari 2019: Betänkandet överlämnas till övergångsregeringens Lena Hallengren.

Källa: TT

Fakta: Drygt 1 600 färre med ersättning

Visa

Det totala antalet personer med beviljad assistans var i slutet av förra året ca 19 400. Cirka 4 900 av dessa hade fått assistans beviljad av sin kommun.

Antalet med beviljad assistans har sjunkit totalt sett de senaste åren. Visserligen har antalet som beviljats assistans av sin kommun ökat något, men samtidigt har antalet med statlig assistansersättning minskat med cirka 1 600.

Antal med statlig assistansersättning:

• November 2018: 14 531 personer

• December 2017: 14 886

• December 2016: 15 691

• December 2015: 16 142

• December 2014: 16 158

Minskningen förklaras främst av att färre beviljas ersättning.

Åren 1994–2014 steg däremot antalet berättigade, från 6 141 till 16 158. Ökningen beror bland annat på att lagändringar gjort att fler grupper fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat dem som fyllt 65 år, som har fått rätt att behålla den assistans de hade tidigare.

Antalet beviljade veckotimmar har ökat hela tidsperioden, från knappt 70 timmar per person 1994 till 128,5 timmar 2017.

Källa: TT/Försäkringskassan/assistanskoll.se

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar LSS

Mer i ämnet