I våras godkände riksdagen den nya lagen som drivits igenom med finansmarknadsminister Per Bolund (MP) i spetsen.

”Betalningssätt som innebär att konsumenten inte behöver handla på kredit ska vara det alternativ som visas först.”, skriver riksdagen.

Tidigare har det förvalda alternativet hos många nätföretag varit betalningar som kan leda till extrakostnader, som ränta vid avbetalning.

Men nu ska i stället direktbetalningar ligga som förstaalternativet, vilket regeringen menar är det billigaste alternativet för konsumenten.

– Det är rimligt att som konsument göra ett aktivt val på hur man betalar, åtminstone första gången, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk handel.

”Forcerats fram”

Så som lagen är utformad nu ska det inte vara möjligt att ha kreditbetalning som förvald betalningsmetod, även om konsumenten själv vill välja det inför framtida köp.

– Lagen har forcerats fram lite för snabbt. Det hade funnits ett värde att föra samtal med branschen för att hitta en bra nivå. Nu finns det tolkningsmöjligheter, säger Bengt Nilervall.

Olika tolkningar

Enligt Svensk handel finns det oklarheter i lagen som fokuserat på just kreditbetalningar. Detta har lett till att olika betaltjänstföretag har gjort olika tolkningar.

– Det är främst kortbetalningar som vållat oklarheter. Ska det delas upp mellan debitkort och kreditkort till exempel, säger Bengt Nilervall och fortsätter:

– Jag hoppas att man sköter tillsynen pragmatiskt och för en dialog med branschen. Utan att slå för hårt på klubban.

SVT Nyheter har sökt Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) och betaltjänstföretaget Klarna som har avböjt att kommentera.