De senaste fjorton åren har spelutredningarna avlöst varandra där syftet har varit att reglera den svenska spelmarknaden. Senaste utredningen tillsattes 2015 av nuvarande regeringen.
Och nu har den processats i olika instanser. På ett regeringssammanträde i dag fattar regeringen beslut om propositionen ”En omreglerad spelmarknad.”
Ett av de största hoten mot idrotten
En ny spellag, spelfuskbrott, kommer att föreslås för att slå hårt mot matchfixare, som anses vara ett av de största hoten mot idrotten. Men lagen ska också reglera den svenska spelmarknaden genom att kräva att alla bolag som verkar i Sverige söker licens.
Ett krav blir också att de betalar 18 procent i skatt, att en spelares identitet måste fastställas innan spel får påbörjas och att spelbolagen tar större ansvar för att minska risken för beroende.
Det är kärnan i det som sedan tidigare är känt om lagförslaget.
Regeringen överens med allianspartierna
Men nu kan SVT Nyheter berätta att lagen är redo att presenteras för omröstning i riksdagen.
Något som beräknas ske den 13 juni enligt nuvarande tidsplan. Och lagen väntas röstas igenom eftersom regeringen är överens med allianspartierna om att kraftigare tag behövs. Lagen väntas träda i kraft 1 januari 2019.
Civilminister Ardalan Shekarabi (S) har länge pratat om att staten måste ”röka ut” matchfixning.
– Vi inför hårda straff och skyldigheter för alla spelföretag att kartlägga data för att kunna identifiera matchfixningsförsök. Det blir också en skyldighet för alla myndigheter att samverka, säger han.
En ny myndighet, Spelmyndigheten, får uppdraget att stoppa matcher som misstänks vara uppgjorda.
– Det är ett allvarligt hot mot tilliten i vårt samhälle, mot det ärliga spelet. Vi måste ha nolltolerans mot matchfixning. Vi har sett att det är ett växande problem, säger Ardalan Shekarabi.
Inga specifika lagar i dag
I Sverige finns i dag ingen straffbestämmelse som specifikt kriminaliserar manipulerade matcher. De rubriceringar som använts hittills har varit mutbrott, bedrägeri och utpressning.
Tanken med den nya lagen är att det ska bli lättare att straffa spelare, tränare och kriminella som i dag ägnar sig åt matchfixning, ett brott som redan är svårutrett. Enligt den nya lagen kommer matchfixare att kunna dömas till fängelse i upp till sex år om brottet är grovt.
Polisen och idrottsrörelsen har varnat för att matchfixandet har blivit ett växande problem och något som på senare år lockat gängkriminella för möjligheten att enkelt kunna tvätta drog-och vapenpengar.
Bara under förra året fick polisen tips om ett 30-tal misstänkta fall från Allsvenskan och neråt i divisionerna. Flera utredningar om misstänkta försök till matchfixning pågår just nu.
AIK-målvakt larmade
Det mest uppmärksammade fallet är rivalmötet mellan IFK Göteborg och AIK i maj förra året. Matchen ställdes in efter att AIK-målvakten Kyriakos Stamatopoulos utsattes för ett mutförsök genom att erbjudas flera miljoner kronor. Han larmade klubben och matchen ställdes in.
Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson har välkomnat en ny lag mot spelfusk. Men han tidigare kritiserat utredningen för att inte inkludera förbud på spel i låga divisioner, där merparten av matchfixningarna sker.