Så går matchfixning till Foto: TT

Gängkriminella tjänar pengar på matchfixning

Publicerad

Gängskjutningar, vapen och droghandel.
Polisen har kartlagt ett 20-tal yrkeskriminella nyckelpersoner från gängmiljön som organiserar matchfixning.
– Fotbollen tas som gisslan för att kriminella aktörer ska tjäna mycket pengar, säger kommissarie Fredrik Gårdare.

Det blåser kallt utanför polishuset på Kungsholmen i centrala Stockholm. 

Fredrik Gårdare ryser av kylan när han beskriver det svåra uppdrag han och hans kolleger har framför sig. Sedan årsskiftet leder Gårdare aktionsgruppen mot kriminalitet inom idrotten. 

Förutom att olicensierade agenter använder sig av dyra klockor och andra gåvor för att locka till sig spelare, har fotbollsarenan lockat till sig yrkeskriminella. Det är personer som ägnat sig åt utpressningar, grova stölder, vapen- och narkotikabrott.

– De har direkta kopplingar till de gäng eller nätverk som skjuter ihjäl varandra, säger Fredrik Gårdare om kärnan som hans grupp hittills har kartlagt. 

En kärna som dessutom har ett stort internationellt nätverk.

30-tal tips i år

Hittills i år har polisen fått tips om ett 30-tal misstänkta matchfixningar där det förekommit hot, våld och utpressningar i samband med fotbollsmatcher från Allsvenskan och nedåt i divisionerna.

Kriminella med insyn i manipulerade matcher, som SVT Nyheter pratat med, beskriver en ny affärsmöjlighet med liten risk. Gängpersoner tvättar och omsätter pengar från vapen- och droghandel genom att organisera läggmatcher från Allsvenskan och till lägre divisioner.

Våra källor beskriver en struktur där kriminella i kärnan av nätverket – eller deras mellanhänder – tar kontakt med spelare, ofta flera i samma lag. Man riktar in sig på målvakter och backar. De anses ha störst möjlighet att påverka resultatet.

Hot och mutor

Under hot, genom mutor eller mot löften om beskydd från andra kriminella kan spelarna övertygas att gå med på uppgörelsen. I det skedet får andra i den kriminella miljön tips om den riggade matchen. De som sedan satsar måste betala en procentuell avkastning på sin spelvinst tillbaka till den som organiserat läggmatchen.

Mellanhänderna som rör sig bland de gängkriminella behöver inte alltid själva vara dömda för brott. Det är väldigt vanligt att de själva spelat i klubben där de försöker värva spelare som vill fuska, eller att de på annat sätt har en koppling till idrottsmiljön. Det berättar både kriminella, poliser och andra sakkunniga.

”Vanligt tillvägagångssätt”

– Det är ett jättevanligt tillvägagångssätt att använda före detta spelare som har ingångar till idrotten. Det kan också vara en gammal tränare eller agent, någon som har lätt att röra sig i den här miljön. Det är ganska standard, säger Johan Claesson. 

Han är Riksidrottsförbundets matchfixningssamordnare och är frustrerad över utmaningarna för att bevisa fusket.

– I fotboll går det att spela på allt möjligt. Antal hörnor, första hörnan, antal frisparkar, vem som får gult kort, antal gula kort, straffsparkar med mera med mera.

Hur ska man då lyckas upptäcka fixade matcher?

– Exakt. Det är precis det som är problemet, säger han. 

Ett 40-tal fotbolls- och basketmatcher har anmälts sedan 2012. Bara två av fallen har lett till åtal, enligt Dagens Nyheter.

Ny lagstiftning på gång

En ny lag är på gång där förslaget är att matchfixning ska bli en brottslig handling som kan ge två års fängelse. Spelfuskbrottet ska komplettera redan gällande bestämmelser om mutbrott och bedrägeri. Det innebär att polis och åklagare kommer att kunna sätta in tvångsåtgärder som telefonavlyssning. Lagförslaget måste malas genom alla instanser och kan bli aktuell tidigast runt årsskiftet 2018/2019.

Fredrik Gårdare menar att det redan i dag finns lagar som räcker. I stället vill han ha mer polisresurser. Hans grupp har för mycket att göra och har svårt att bevisa brott när allt utredarna ofta bara har att gå på är ord mot ord.

– Att bara få till en teknisk undersökning av en beslagtagen telefon kan ta flera månader, säger poliskommissarien.

Riksidrottsförbundets jurist Johan Claesson är positiv till lagen eftersom den kan ge rättsliga straffpåföljder, vilket i sig kan vara avskräckande. Men redan i dag har idrotten sitt eget sätt att hantera misstänkta matchfixare genom avstängning i tio år. Och då krävs inte samma bevis som i en domstol.

”Handlar om oerhört mycket pengar”

Men hur omfattande är matchfixning egentligen? Hur mycket pengar omsätts?

Ingen verkar ha något riktigt svar, just för att pengarna rör sig mellan många olika kriminella nätverk och spelbolag på en internationell marknad. 

– Men vi vet att det handlar om oerhört mycket pengar, säger Johan Claesson.

I dagsläget utreder svensk polis fyra fall av misstänkt matchfixning där det förekommit hot eller mutförsök i samband med matcher.

Det mest uppmärksammade fallet är rivalmötet mellan IFK Göteborg och AIK i maj. Matchen ställdes in efter att AIK-målvakten Kyriakos Stamatopoulos utsattes för ett mutförsök. Han larmade klubben och matchen ställdes in.

Två personer misstänkts för mutbrott. En har tidigare spelat elitfotboll. Den andre misstänkte, som enligt uppgift tog kontakt med målvakten, är en före detta AIK-spelare. Båda nekar till anklagelserna enligt polisen.

Erbjöds miljontals kronor

Kyriakos Stamatopoulos erbjöds två miljoner kronor, enligt Expressen, för att underprestera. Enligt SVT:s uppgifter har det rört sig om ”miljoner”.

Mer än 30 spelare och ledare inom AIK har hörts och inom kort väntas åklagaren meddela att det finns tillräckliga bevis för att kunna väcka åtal.

Fallet är unikt för att en spelare larmade. Enligt polisen är det många fler spelare och ledare i svensk fotboll som erbjuds att ställa upp på läggmatcher än vad som är känt. Det finns en tystnadskultur och rädsla för konsekvenserna för vad som kan hända om man pratar med polisen.

– Men det är många fler spelare som kontaktas än vad vi känner till, konstaterar Fredrik Gårdare, som uppmanar fler att ta kontakt med polisen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer