Förra sommaren präglades av en lång, ihållande torka och värme. Fotot är taget vid Strömpartären i Stockholm den 26 juli 2019. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Ovanligt många lokala värmerekord de senaste två åren

Uppdaterad 14 mars 2024

Publicerad 15 september 2019

De två senaste åren har 130 av SMHI:s mätstationer i Sverige uppmätt rekordhöga temperaturer. Sommaren 2018 var det rekordvarmt på många håll i södra och mellersta Sverige och i somras var det den norra delen av Sverige som fick se nya temperaturrekord.

Juli 2019 är ”den varmaste juli som uppmätts sedan mätningarna började”. Så skrev USA:s havs- och atmosfärorganisation NOAA i en rapport under augusti. Längre söderut i Europa förekom rekordtemperaturer på över 40 grader under värmeböljor från Sahara.

I Uppsala har man gjort vädernoteringar ända sedan 1722 – en av de längsta serierna i världen. Juli i år visade som mest 32,8 grader. Men ännu varmare var det i fjol. Toppnoteringen i Uppsala under juli 2018 var 34,4 grader.

Klimatkrisen

– 2018 var ett extremt år. Vi såg rekord som var det varmaste vi mätt upp sedan mätningarna började, säger Erik Sahlée, universitetslektor i meteorologi vid Uppsala universitet.

Högst temperatur i Norrbotten

Statistik som SMHI sammanställt åt SVT visar värmeböljornas resultat under juli 2019. Högst temperatur hade Markusvinsa i Norrbotten med 34,8 grader. De flesta mätstationer som visat rekordhöga temperaturer låg i norra Sverige, och några vid västkusten.

Förra sommaren präglades som bekant av en lång, ihållande torka och värme. Då fanns toppnoteringarna längre söderut. Då toppade Hästveda i Skåne temperaturligan med 34,6 grader, enligt SMHI:s statistik.

Totalt har 130 av SMHI:s mätstationer uppmätt rekordhöga temperaturer lokalt de två senaste åren. Under 2018 och 2019 har temperaturer över 30 grader uppmätts vid 1238 tillfällen på SMHI:s mätstationer.

”Säger något om klimatet”

Frågan som många ställer sig är huruvida de senaste somrarnas värme kan kopplas till klimatförändringarna.

– De här båda somrarna är inte lika varann meteorologiskt. 2018 var ganska varm väldigt länge. 2019 kom det in het luft av och till söderifrån. Och om man tittar på sommaren 2017 var den inte alls varm. Men i princip var somrarna i samma klimat trots att de var så olika, säger Michael Tjernström är meteorologi-professor vid Stockholms universitet.

Kopplingen till den globala uppvärmningen finns där, på lång sikt:

– En sommar är ingen sommar, två somrar är lite mer men det är de långa serierna som säger något om klimatet, säger Michael Tjernström.

Väder kontra klimat

Väder är något lokalt och tillfälligt. Klimat är den långsiktiga trenden.

De båda varma somrarna 2018 och 2019 ingår i den allmänna bilden: att riktigt varma perioder och extremväder blir vanligare. De högsta temperaturerna stiger mer än medelvärdet, och de lägsta vintertemperaturerna ökar mer än de högsta sommartemperaturerna ökar.

Huvudskälet till uppvärmningen är utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid. Men det finns också annat som påverkar. Tjernström kallar molnen “jokern i leken”. De inverkar olika beroende på om de ligger högt eller lågt, över hav eller över is. Det gör att det är lite osäkert att säga exakt hur stor uppvärmningen kommer att vara om 30, 40 eller 100 år.

Förändringar i solens utstrålning har en marginell betydelse, visar de mätningar som gjorts hittills. Uppsalas snart 300 år långa serie vädernoteringar kan den som är nyfiken finna här:

Källa: Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.