Sedan 2014 ska samtliga riksdagspartier redovisa sina intäkter till myndigheten Kammarkollegiet. I redovisningen måste det framgå varifrån de pengar som finansierar partiernas verksamhet kommer ifrån.
Enligt redovisningen från förra året utgör statliga bidrag den största delen av intäkterna för nästan alla partier och mest beroende av de statliga pengarna är Liberalerna, vars intäkter i fjol bestod till 87 procent av statliga pengar.
Partierna beslutar själva om stöden
Centerpartiet och Socialdemokraterna är undantagen. Det förra fick in över 100 miljoner (60 procent av intäkterna) från sitt bolag Randello Invest AB medan det senare fick den största delen av sina intäkter, 45 procent (152 miljoner), från försäljning och lotteriverksamhet.
Magnus Hagevi, statsvetare vid Linnéuniversitet i Växjö, har studerat partiernas finansiering. I en intervju med SVT Nyheter inför valet 2018 uppgav han att det statliga partistödet har ökat med i snitt 15,5 miljoner kronor per år de senaste 40 åren.
– En anledning till att partistödet ökar är att partierna själva beslutar om stödet. Det är de som sitter i riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige.
SD får störst andel i form av donationer
När det gäller interna bidrag och donationer, som uppmärksammats i och med TV4-programmet Kalla Faktas granskning, är bilden mera splittrad.
Hälften av riksdagspartierna (Socialdemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet) får alla mindre än 3 procent av sina totala intäkter från den här kategorin, medan Sverigedemokraterna (21 procent), Moderaterna (19 procent), Miljöpartiet (14 procent) och Vänsterpartiet (10 procent) får betydligt mer.
Bland väljarna tycks det finnas ett brett stöd för den nuvarande regleringen av specifikt partidonationer. I den senaste nationella SOM-undersökningen uppgav nästan 9 av 10 att de vill ha full insyn i vilka som skänker pengar till partierna. Opinionen är däremot inte lika entydig när det gäller det statliga partistödet. Högutbildade svenskar är exempelvis mer positiva än lågutbildade.