En utfrågning i Agenda är en betydligt stillsammare övning än en partiledardebatt. De hårda angreppen lyste därför med sin frånvaro när partiledare och talespersoner under två timmar vände och vred på försvars-och säkerhetspolitiken.
Men när samtalet avhandlade Nato hettade det ändå till en smula. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) kritiserade som väntat Ulf Kristerssons (M) besked om att söka medlemskap i Nato även utan bred uppslutning i riksdagen.
Moderatledaren kontrade med att slå fast att ett en minoritet bestående av MP, V och S inte kan ha vetorätt i frågan. Därmed verkar Ulf Kristersson (M) utgå från att Sverigedemokraterna är på väg att svänga. Kvällens utfrågning gav dock inget stöd för den övertygelsen.
– Vår inställning har inte förändrats. Man ska inte fatta överilade beslut för att vi befinner oss i en kris just nu, sa SD:s försvarspolitiska talesperson Per Söderlund.
Finlands vägval avgörande
Trots oenigheten om Nato så var samtliga deltagare överens om att Finlands vägval är avgörande för Sverige. Inte ens Nooshi Dadgostar (V) ville helt utesluta ett Nato-medlemskap om Finland säger ja medan Peter Hultqvist (S) inte ville spekulera alls. Men skulle den finska processen landa i ett ja är det mycket som talar för att Socialdemokraterna kommer att svänga.
Enligt en färsk mätning från Novus skulle ett sådant ställningstagande också ligga i linje med väljaropinionen. 63 procent av väljarna tycker att Sverige borde gå med i Nato om Finland gör det.
Däremot har stödet för att Sverige på egen hand ska gå med i Nato mattats av sedan krigsutbrottet. Då svarade nästan varannan väljare att de var för ett medlemskap men nu ökar andelen osäkra och stödet har minskat till 42 procent. En bidragande orsak är sannolikt regeringens varningar om att det skulle innebära en stor risk att byta säkerhetspolitisk linje nu.
Ett minskande stöd för ett Nato-medlemskap är dåliga nyheter för Ulf Kristersson som satt en Nato-ansökan överst på sin lista över vallöften. Det taktiska motivet är inte svårt att förstå. Ambitionen inför valet är att utmåla regeringen som passiv. Och när Moderaternas viktigaste fråga, lag och ordning, kommit i skymundan till följd av kriget gäller det att hitta en mer aktuell konflikt där man kan anklaga Socialdemokraterna för att dra benen efter sig.
Krigets konsekvenser kan spela roll
Att Socialdemokraterna drar ifrån i opinionen och att väljarnas förtroende för Magdalena Andersson (S) är drygt 20 procentenheter större än för Ulf Kristersson bidrar också.
Vid sidan om Nato-frågan var de ökade försvarsanslagen till två procent av BNP kvällens andra tema där de partipolitiska argumenten blev tydligast. Och det är en debatt som bara lär intensifieras de kommande månaderna där oenigheten kretsar kring tidplan och finansiering. Partierna till vänster har öppnat för höjda skatter vilket hela högeroppositionen, inklusive Centerpartiet, säger blankt nej till.
Men trots att debatten i dagsläget helt domineras av Rysslands anfallskrig mot Ukraina är det inte alls säkert att det blir den stora x-faktorn i valet. Därför gör partierna klokt i att hålla i sina andra prioriterade frågor samtidigt som de har beredskap för att snabbt justera sina strategier beroende på utvecklingen.
Och oavsett hur säkerhetsläget ser ut i september så kommer krigets konsekvenser i form av höjda energipriser, stigande inflation och kanske hundratusentals flyktingar få en roll i valet som inget parti kunde förutse när de lade fast sina valplaner i höstas.