SVT har tagit del av en lista på de närmare tusen fastigheter som används av polisen – många av dem är polisstationer. Sju av fastigheterna ägs av privatpersoner.

SVT har sökt på de sju ägarna i offentliga register. Hos fem av dem har vi hittat tidigare skulder hos Kronofogden, tvister med Skatteverket och trafikordningsbrott.

Konflikt med Skatteverket

En äldre man som äger en polisstationsfastighet i norra Sverige har bland annat haft en skuld hos Kronofogden. Han har också haft en konflikt med Skatteverket och hans företag gick nyligen i konkurs.

– Jag har tänkt tanken att om jag åker fast för fortkörning, då får jag väl höja hyran. Vad säger de då? säger mannen, skrattar och berättar att han åkt fast fem gånger för fortkörning.

Han anser att hans förseelser är små och att gränsen för vem som ska få äga en känslig byggnad borde gå vid utländska ägare.

Tog över efter SBB

Cecilia Vestin har länge jobbat med säkerheten kring statliga fastigheter. Nyligen utbildade hon sig till säkerhetsskyddschef på Försvarshögskolan. I dag är hon vd för det statliga pensionsbolaget Kåpans fastighetsbolag som nyligen tog över ett antal polisstationer från fastighetsbolaget SBB.

– Om det är en verksamhet i fastigheten som är av karaktären att skydda Sveriges säkerhet tycker jag absolut att man ska se över vem som äger fastigheten.

– Vi har ett jättenära samarbete med polisen där det finns privatpersoner som äger fastigheter som inte kan säkerhetsfrågorna och som inte förstår säkerhetsfrågorna och som kanske inte har kapaciteten att lägga de pengar och resurser som behövs för att jobba med de här frågorna, säger Cecilia Vestin.

Åsa Welander, som arbetar som motsvarande fastighetschef inom polisen, anser det problematiskt att i princip vem som helst idag kan äga en polisstationsfastighet.

– Vi har en öppen och konkurrensutsatt marknad. Men jag hade gärna sett en mer restriktiv lagstiftning kring vem som får äga samhällsviktig verksamhet och fastigheter, säger hon.